22
ställningstagande var kring just längre formell kompetens. Det framkommer yttranden från få
av våra respondenter, att de själva kan se skillnader
bland enhetschefer med olika
utbildningsbakgrunder.
Övergripande är de skillnader som respondenterna menar uppvisar sig, är det man skolas in i
under utbildningsåren. Att man kanske saknar eller brister i egenskaper som reflektion, kritisk
tänkande och självkännedom. Man förklarar att det kan visas hos de individer som saknar
längre formell utbildning, det var heller inga entydiga tecken för enhetschefer utan utbildning
som grupp menade respondenter utan att det endast var iakttagelser. Samma chefer menade
även att de mött individer med längre formell utbildning som inte är givna för yrkesrollen som
enhetschef. Nedan uttrycker enhetschefen Monika följande.
Monika enhetschef [.]:
“Alltså erfarenheter om att reflektera saknas. Det är någonting man får när man går en
högskoleutbildning, så är det något man får skolas i är att reflektera och kritiskt granska. Det
saknas, så det vore självklart att man ska kräva högskoleutbildning av alla som ska vara
chef.”
Vidare förklarar några respondenter, som säger sig sakna upplevelser av diskursen och på
grund av detta anser respondenter själva begränsar den egna delaktigheten. Däremot vill en
respondent tillägga sina egna reflektioner när frågan ställs om kompetenskraven för
yrkesrollen, enhetschefen menar att kompetens i dagens läge är lågt i förhållande till
arbetsuppgifternas ansvarsområden. Monika anser att frågan är aktuell och något hen själv
ägnar många tankar åt. Hen ställer sig frågande till vad man anser att en chef ska befinna sig
kompetensmässigt för att behärska alla delar av arbetet. Hen anser att man idag saknar
kompetenser för att arbeta med team, utveckla arbetsgrupper och verksamhet. Även Lena
uttrycker sedan sina motiveringar för skillnader med olika utbildningsbakgrunder för
enhetschefer.
Monika enhetschef, [.]:
“Är väl lite fundersam, vad tänker man att chefer ska ha på den här nivån ska ha för
kompetens. […]Det andra kan vilken sekreterare som helst sköta egentligen.”
Lena enhetschef, [.]:
“Jag tycker att de är en skillnad när man möter chefer som inte har den där
grundutbildningen utan har jobbat sig upp. Mot om man har en gedigen utbildning. Jag
tycker att det märks skillnad, faktiskt om man pratar om det. Jag pratar väl i egen sak då.
Men jag tycker väl att vi är mer vad ska jag säga. Vi har en bredare kunskap. Dels det här
pedagogiska biten.”
Avslutningsvis upplever samtliga respondenter att diskursen inte varit klart uttalad eller
framträdande, de flesta har tankar och åsikter men anser att det sällan ger uttryck för det.
Enstaka respondenter har fått uppleva stunder av diskursens obehagliga aspekter, för en
respondent kräver diskursen övervägningar för ens livssituation och ibland att aktivt agera i
försvar för sin integritet. För flera respondenter kunde det handla om andra enhetschefers
integritet i diskursen. Övergripande fann vi att diskursen om krav på utbildning, upplevde
respondenter inte var ett ämne som diskuterades utan att det i större utsträckning handlar om
upplevelser av yrkesrollens utveckling i praktiken. Respondenter förklarar att utbildning eller
23
kompetensutveckling ofta sker ur ett individperspektiv, att se till det egna behovet medan
diskursen omfattar yrkesrollens övergripande behov. Det är inte alltid samma sak.
Vi fann skillnader mellan respondenternas yttranden i relation till deras utbildningsbakgrund.
För de enhetschefer utan längre formell utbildning och som står diskursen närmre i relation
till sin egen utbildningsbakgrund upplever diskursen mer personlig. Om respondenten inte
kan förklara med utgångspunkt för en själv så är det med hänsyn till kollegor eller
enhetschefer generellt. För de andra enhetscheferna upplever man diskursen snarare
övergripande, varenda en av deltagarna förstår den som viktig för yrkesrollens integritet och
kvalité.
För samtliga respondenter är utbildningskrav en nödvändighet, diskursen upplevs därmed
giltig för respondenter. Frågan några respondenter försöker bidra med svar till, är hur man ska
gå till väga för dem som redan besitter position inte ska hämna i kläm. Att man vid
anställning gjort bedömning att enhetschefen är kvalificerad för arbetet men med
utbildningskrav som åberopas på olika sätt så kan det skilja sig mellan län och kommuner.
Det förefaller att dessa krav kan verkställas olika menar de respondenter som upplevt att man
hör saker ske på andra arbetsplatser men det är inget man har erfarenhet av på den egna
arbetsplatsen.
Pernilla som inte har en examen, upplever att man lämnats i frågan om vilken utbildning eller
kurser ska tas men att utbildningskrav ställs från arbetsgivaren. Man finner att inga
gemensamma krafttag har tagits för att lösa eller hjälpa arbetstagaren.
Pernilla enhetschef:
”Du måste läsa upp så att du har.. sen har jag blivit lämnad ensam en. ”
7.4 Profession
Med profession vill vi förstå hur enhetschefer upplever den egna yrkesrollen. När
respondenterna uttalar sig om professionen finner vi att det blir väldigt komplext på så vis att
det är mycket som ska stämma överens fast på olika vis. Såsom yrkesrollens dubbla funktion
och ibland motsägelsefulla uppgift. Vad som anses vara rätt eller fel i hur man agerar i sin
yrkesroll. Vissa av våra respondenter svar lägger större vikt vid att beskriva yrkesrollen som
otydlig till följd att man har eller befinner sig i en ny organisationsform, men menar att deras
arbetsuppgifter inte är det. Respondenter talar för att de kan sitt arbete och dess innehåll, men
att det ständigt sker en förskjutning från verksamheten som de sköter, till de administrativa
uppgifterna. Monika upplever sin profession som följande.
Monika enhetschef, [.]:
“Dubbel. Och en sida så ska man vara kompetent men och andra sidan så har man väldigt
lågt status så. Mycket ansvar och lite befogenheter.”
Svaren visar sig variera till följd av arbetslivserfarenheten som enhetschefer besitter, de som
arbetat mer än några år har fått uppleva omvandling av yrkesrollen i större omfattning.
Respondenterna menar att ansvarsområden ökat, mer ansvar för det som tidigare hade hand av
stödfunktioner som lönekontor och HR-avdelningar. Flera respondenter menar även att