Förord
MAT 21 har under den egentliga forskningsfasen (1997-2005) genomfört ett flertal projekt
där syftet varit att kvantifiera anrikningen av kadmium i svin som funktion av foderkvalitet
och val av uppfödningssystem och att här utifrån bedöma hälsorisker för människan vid
konsumtion av sådana animalier. Studier har även gjorts av kadmiumflödena i systemet
mark-växt. Detta tillsammans med andra studier i ämnet av bl.a. professor emeritus Arne
Andersson vid SLU har visat att svensk jordbruksmark inom vissa geologiska områden
naturligt innehåller besvärande höga halter av kadmium. Till detta har sedan lagts tillskott
via användning av kadmiumförorenade fosforgödselmedel och via luftföroreningar. Pro-
blemet har i Sverige uppmärksammats sedan flera decennier och åtgärder har vidtagits för
att minska tillförseln. Dessa åtgärder har lett till att kvoten mellan tillfört och bortfört kad-
mium från åkern idag i stort sett är i balans; den tidigare fortlöpande anrikningen har såle-
des kunnat i det närmaste hejdas.
Det svenska agerandet har visat sig vara framsynt då hälsoeffekterna av den exponering vi
utsätts för via maten idag snarare framstår som allvarligare än som en överdriven oro. Un-
der våren 2009 sänkte nämligen EU:s organ för livsmedelssäkerhet, EFSA, nivån för det
rekommenderade tolerabla veckointaget av kadmium från 7 till 2,5 μg per kg kroppsvikt.
Som en uppföljning av de mer kvantitativa studierna inom MAT 21 startades 2005 ett syn-
testema om kadmium i livsmedelskedjan. En viktig uppgift var att utveckla en strategi för
hur kadmiumupptaget i våra viktigaste matgrödor vete och potatis och ytterst vårt dagliga
intag via maten ytterligare skulle kunna minskas eller säkras.
Ett förslag till en sådan möjlig strategi redovisas i föreliggande rapport med en uppdelning
på åtgärder i lantbruket respektive på nationell nivå via utformning av nya gränsvärden och
internationellt arbete för att minska luftföroreningarna. I rapporten diskuteras även vad den
enskilde konsumenten kan göra.
De förväntade konsekvenserna av mer eller mindre kraftfulla åtgärdsstrategier redovisas i
rapporten.
Rapporten bör kunna ge viktigt kunskapsunderlag för t.ex. beslut om återföring av samhäl-
lets avfall till jordbruksmark liksom vid analys av vad som krävs för att långsiktigt trygga
produktionen av säkra och hälsosamma livsmedel på svensk jordbruksmark.
Docent Jan Eriksson vid Institutionen för mark och miljö på SLU har analyserat kunskaps-
läget och format de redovisade alternativa strategierna i nära samarbete med Kadmiumfo-
rum; ett nätverk av forskare, handläggare i myndigheter och personer verksamma i jord-
bruks- och livsmedelssektorn. Ordföranden Ingmar Börjesson, Lantmännen, och Kjell
Ivarsson, LRF, har initierat arbetet. Stiftelsen lantbruksforskning har tillsammans med
MISTRA/MAT 21 varit viktiga finansiärer.
Rune Andersson
Programchef MAT 21
Innehållsförteckning
Sammanfattning
.............................................................................................................. 7
1. Kadmium i mark, gröda och livsmedel
............................................................ 11
Kadmium i åkermark ....................................................................................................... 11
Kadmium i grödor, djurfoder och livsmedel ................................................................... 15
2. Hälsorisker
................................................................................................................. 25
3. Pågående och genomförda åtgärder mot kadmium
.................................... 27
Nationella riktvärden/gränsvärden .................................................................................. 28
Jordbruksnäringens egna riktvärden................................................................................ 30
4. Åtgärder att minska exponering för Cd
.......................................................... 32
Minimering av tillförseln................................................................................................. 32
Cd-ackumulerande växter................................................................................................ 34
Marksanering ................................................................................................................... 36
Reducera löslighet/växttillgänglighet .............................................................................. 36
Förädling och sortval ....................................................................................................... 37
Välja andra grödor än matgrödor .................................................................................... 38
Andra åtgärder inom jordbruket för att påverka upptaget ............................................... 39
5. Strategi för att minska Cd-belastningen
......................................................... 41
En nationell strategi ......................................................................................................... 43
En gårdsstrategi ............................................................................................................... 45
Konsumentperspektivet ................................................................................................... 47
6. Konsekvensanalys
.................................................................................................... 50
7. Styrmedel, ansvarsfördelning
.............................................................................. 52
8. Erkännande
................................................................................................................ 54
9. Referenser
................................................................................................................... 55