Avhandlingsmall

I I .   M E T O D O L O G I  
37
 
motsade  min  tolkning  och  som  därför  modifierades  till  fem  mentaliteter  - 
nolltolerans,  deltagande,  valfrihet,  lärande  och  elevstöd.  Efter  ytterligare 
cirklar sammanfördes mentaliteternas antal åter till fyra - likställt deltagande, 
likställd  nolltolerans,  självständig  lärandeorganisation,  självständig  kon-
kurrenskraftig  valfrihet.  Efter  ytterligare  några  cirklar  sammanfördes 
mentaliteternas  antal  slutgiltigt  till  tre  -  en  likställd  samhörighet,  ett  själv-
ständigt  kunskapande  samt  en  självständig  valfrihet.  Då  en  likställd  sam-
hörighet  kan  sägas  vara  en  demokratisk  förutsättning  för  formandet  av  ett 
självständigt kunskapande kan de två mentaliteterna eventuellt sammanföras 
under  ett  gemensamt  totalitetsbegrepp  (se  Ödman,  2007,  s  65f)  –  ett 
självständig  kunskapande.  Men  med  tanke  på  att  de  två  betonar  var  sin 
levnadsregel  -  likställdhet  respektive  självständighet  -  har  jag  ändå  valt  att 
särskilja de två till skilda mentaliteter. Utmärkande för de tre mentaliteterna 
är att de formas genom immanent pedagogik i flera steg. Vart efter kom de 
tre  mentaliteterna  att  sammanfogas  till  ett  totalitetsbegrepp  –  den  samtida 
mentaliteten  innehållande  tre  huvudtendenser  -  en  likställd samhörighet, ett 
självständigt kunskapande samt en självständig valfrihet.  
 
Etapp 2 och 3. Den samtida utbildningsdiskursen förklaras respektive förstås 
genom  en  kritisk  diskursanalys:  För  att  generera  en  ny,  annorlunda  och 
bättre  förståelse  (Ricoeur,  1993;  Kristensson  Uggla,  2005,  s  31)  av  verk-
samma utbildningsdiskurser i samtiden relaterades det beskrivna utfallet från 
etapp  1  mot  en  förklarande  kontext  bestående  av  tre  utvecklingsteorier 
(Skinner,  1973,  2008;  Piaget,  1974,  1976,  2006;  Vygotsky,  1978,  1995, 
2001).  Valet  av  förklarande  kontext  sammanhänger  med  att  tolkningen  av 
textens egen mening (etapp 1) uppvisade ett återkommande mönster där den 
samtida  mentaliteten  formas  genom  pedagogiska  principer  som  brukar 
förknippas  med  Skinners  behavioristiska  teori.  I  det  konfliktfyllda  mötet 
med  den  förklarande  kontexten  utvidgades  förståelsen  av  textens  mening 
ytterligare  på  så  sätt  att  även  Piagets  kognitiva  teori gav  en  ny,  annorlunda 
och  bättre  förståelse  av  textens  mening.  Den  kritiska  diskursanalysen 
avslutades  med  att  förankras  i  en  jämförande  diskussion  där  beskrivningen 
(etapp  1)  och  förklaringen  (etapp  2)  av  verksamma  utbildningsdiskurser  i 
samtiden  kritiskt  relateras  till  en  förstående  kontext  (etapp  3)  bestående  av 
tidigare  forskning,  dels  forskning  om  pedagogik  och  mentalitetsformering, 
dels  forskning  om  utbildningsdiskurser  och  massmedier.  Det  slutliga 
resultatet  av  etapp  1  beskrivs  i  kapitel  fyra.  Etapp  2  respektive  etapp  3 
beskrivs i kapitel fem respektive sex. 
Validitet  
En kritisk hermeneutik är en hållning bortom axeln objektivitet – relativism. 
Det  handlar  om  att  upprätta  en  möjlig,  men  inte  godtycklig  tolkning 
(Selander,  2005). Validitet  inom  hermeneutik  handlar  om  att  bygga  upp  ett 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
38
 
tolkningssystem  vars  delar  hänger  ihop  på  ett  logiskt  sätt  (Ödman,  2007,  s 
108).  Kriterierna  för  att  en  hermeneutisk  tolkning  ska  vara  trovärdig  är  att 
alla enskildheter ska fogas in i en helhet som ska vara logiskt hållbar. Delar 
och  helhet  i  det  färdiga  pusslet  av  tolkningar  måste  således  hänga  samman 
(Ödman,  2005).  I  en  ofta  citerad  passus  i  Sanning  och  metod  skriver 
Gadamer exempelvis: 
Sålunda rör sig förståelsen ständigt från helhet till del och tillbaka till 
helhet.  Uppgiften  är  att  vidga  den  enhetligt  förstådda  meningen  i 
koncentriska  cirklar.  Att  alla  enskildheter  fogar  sig  till  en  helhet  är 
det  kriterium  man  har  för  förståelsens  riktighet.  Uteblir 
sammanfogningen havererar förståelsen (Gadamer, 2002, s 137).  
Validitet  inom  hermeneutik  handlar  också  om  att  tolkningssystemet  och  de 
däri  ingångna  tolkningarna  ska  ha  ett  rimligt  sammanhang  med  tolknings-
objektet  (Ödman,  2007,  s  108).  Här  är  det  viktigt  att  påpeka  att  det  inte  är 
undersökningsobjektets  karaktär  som  avgör  vad  som  är  tolkningsobjektet. 
Vad  som  är  tolkningsobjektet  är  vad  man  vill  fokusera,  från  vilken  aspekt 
man vill studera källmaterialet (Ödman, 2007, s 69). Enligt Ödman (2005) är 
en valid tolkning ”en tolkning vars innebörd är giltig för den företeelse som 
studeras  eller  skänker  mening  åt  denna  företeelse”  (s  84).  Den  första 
betydelsen – giltig för den studerade företeelsen – grundar sig i enlighet med 
Ödman  (2005)  på  uppfattningen  att  validitet  har  beröring  med  sannings-
begreppet, medan den andra betydelsen – skänker mening åt denna företeelse 
– inte nödvändigtvis grundar sig på ett sådant samband (s 84). I likhet med 
Ödman  har  min  strävan  varit  ”att  finna  sanningar  med  referenser  till  de 
avtryck som historiens aktörer lämnat efter sig viktig” (Ödman, 2005, s 86). 
Sedan kanske jag likväl som  Ödman (2005, s 86)  får nöja mig  med att den 
andra betydelsen tillgodoses. 
 
I  det  här  kapitlet  har  jag  presenterat  studiens  forskningsansats  och  hur  den 
tillämpas i mitt praktiska forskningsarbete. Jag har också presenterat hur jag 
förhåller  mig  till  begreppet  validitet.  För  att  kunna  generera  en  ny,  annor-
lunda  och  bättre  förståelse  av  verksamma  utbildningsdiskurser  i  samtiden 
presenteras i nästa kapitel den teoretiska kontext mot vilket nyhetsartiklarnas 
innebörd ska förklaras (jmf Kristensson Uggla, 2005, s 31). 

---