Avhandlingsmall
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
I I . M E T O D O L O G I 31 Källmaterial – urval och avgränsningar I studien ingår 351 nyhetsartiklar om utbildning och skola. Undersökningen har avgränsats till att omfatta artiklar i Västerbottens Kuriren insamlade från den 1 september 2005 till och med den 31 augusti 2006. Urvalet omfattar nyhetsartiklar om utbildning i förskola, grundskola och gymnasieskola. Urvalet och avgränsningen av nyhetsartiklar om utbildning har skett i flera steg enligt den beskrivning som följer nedan. De motiv till urval som görs ska förstås i ljuset av att studien under pågående datainsamling bytt perspektiv, från att använda nyhetsartiklar om utbildning i syfte att studera mediekommunikation och bilden av utbildning i media till att använda nyhetsartiklar om utbildning som ett historiskt källmaterial i syfte att belysa utbildningens samtida villkor och processer. Första urvalssteget handlande om att bestämma vilken eller vilka tidningar som skulle ingå i studien. Här stod valet mellan rikspress eller lokalpress. Då intresset var att studera utbildningsjournalistik som antas förmedla information om utbildning valdes lokalpressen. Detta motiveras av att svensk utbildning som samhällsfenomen är en decentraliserad företeelse som därigenom torde ligga lokalpressen nära. Andra urvalssteget handlade om att bestämma vilken eller vilka lokaltidningar som skulle studeras. Här sökte jag efter två lokaltidningar som bevakade samma område, helst med olika politisk färg – en borglig och en socialistisk. De två tidningar som valdes ut var Västerbottens Kuriren och Västerbottens Folkblad. Det tredje urvals- steget växte successivt fram under pågående insamling, där jag ganska snart insåg att antalet artiklar skulle bli allt för omfattade och att ytterligare avgränsning därmed var nödvändig. Här avgränsades studien till att omfatta endast Västerbottens Kuriren. Västerbottens Folkblad föll därmed bort. Valet av tidning grundade sig på att Västerbottens Kuriren är den större tidningen. Den är också den tidning av de två som står fri från statligt presstöd. Västerbottens Kuriren är därtill en tidning med historiska rötter tillbaka till år 1900 och som troligen kommer överleva som tidning ett bra tag framöver, vilket öppnar möjligheter för nya studier både historiskt och i framtiden. Det fjärde urvalssteget handlade om att bestämma omfattningen och tidpunkten då insamlingen av artiklar skulle ske. Här bestämdes att in- samlingen av artiklar skulle omfatta ett läsår (12 månader) och att tidpunkten för insamlingen skulle ske året före valet 2006. Det senare motiveras av att ett eventuellt regeringsskifte under en pågående insamling skulle försvåra tolkningen av texten. Det femte urvalssteget handlade om att avgränsa studien på artikelnivå. Som jag tidigare varit inne på avgränsades min studie till att omfatta utbildning i förskola, grundskola och gymnasieskola. Därmed utelämnades utbildning i relation till vuxenstudier, dagbarnvårdare och öppna förskolan utanför liksom jag inte primärt riktat mitt intresse mot högre M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E 32 studier. Dessutom exkluderades artiklar med anslutning till valjournalistik. Det sjätte och sista urvalssteget växte fram i samband med analysen av insamlat material. Artiklar om vad elever och lärare gör på sin fritid exkluderades ut materialet, likaså elevers utbildnings- och yrkesval efter gymnasiet. Dessutom exkluderades artiklar om nattliga inbrott och skade- görelse på skolbyggnader. Antalet kvarvarande artiklar uppgick nu till 473 artiklar. Efterhand reducerades materialet slutgiltigt till 351 artiklar, där artiklar med anknytning till skolnämndens budgettilldelning (15 artiklar), skollokalers renovering, avveckling och nybyggnation (71 artiklar), skolskjutsar (23 artiklar) och skolmat (13 artiklar) exkluderades. Redu- ceringen motiveras av att studiens perspektiv slutgiltigt inriktades mot att belysa utbildningens samtida villkor och processer med utgångspunkt i analysbegreppen mentalitet, immanent pedagogik och historiskt minne (se nedan). Kommuners budgetarbete, ekonomiska investeringar i skollokaler, skolskjutsar och skolmat villkorar visserligen pedagogiken men är samtidigt starkt relaterat till andra klassificeringar och regelsystem, exempelvis kommuners storlek, geografiska läge, befolkningsstruktur och nativitet. Att tolka komplexiteten i och betydelsen av olika kommuners självstyre är både viktigt och intressant men faller utanför syftet för innevarande studie. Mentalitet, pedagogik och historiskt minne För att förstå vad det är för slags utbildning som växer fram inom ramen för 2000-talets skola har analysbegreppen mentalitet, immanent pedagogik och historiskt minne fungerat som stöd. Begreppen har jag hämtat från Ödman (1990, 2006). Ursprungligen har begreppet mentalitet sin internationella förankring i Annalesskolan (Burke, 1992) För att knyta samman mentalitets- begreppet med pedagogik har jag lånat Ödmans (2006) begrepp immanent pedagogik. Tillsammans ska de tre begreppen hjälpa mig att beskriva, förklara och förstå verksamma utbildningsdiskurser i samtiden. Begreppet mentalitet ska förstås som en instans, en tankefigur på metanivå, som möjliggör men också förmedlas genom pedagogiska processer. Det är genom pedagogiska processer som mentaliteter formas, och pedagogiken formas i sin tur av de mentaliteter som det omgivande samhället tillhanda- håller (Ödman, 1990). Med mentalitet avses Inriktningen hos vår mer eller mindre omedvetna världsbild (som vi tycker världen är beskaffad), och våra ideologier (som vi tycker att världen bör vara beskaffad), som med tanke-, känslo- och viljelivets förmedling medverkar i vårt sätt att konstruera verkligheten och vårt sätt att handla. Mentaliteten inrymmer alltså en handlingsdiposition, den är intentionell, är alltid en mentalitet om något (Ödman, 2006, s 5). Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|