Avhandlingsmall

I I .   M E T O D O L O G I  
35
 
Ricouer,  1993)  där  tematiken  ofta  speglar  vad  som  rör  sig  i  den  under-
liggande  diskursen  (Hellspong  &  Ledin,  1997,  s  120).  Genom  friläggandet 
av  kognemen  kan  medielogiken  i  viss  mån  sättas  inom  parentes,  vilket 
möjliggör  fortsatt  tolkning  av  verksamma  utbildningsdiskurser  i  samtiden. 
Genom  textanalysens  två  delkomponenter  har  jag  således  försökt  frilägga 
textens egen mening (jmf Ricoeur, 1993). De två delkomponenterna är  
 

 
tematik som utgår från att en text har en röd tråd och hålls ihop av 
ett övergripande ämne (Hellspong & Ledin, 1997).  

 
kognem som utgår från att en text har ett kunskapsbärande innehåll 
som går att frilägga (Asplund, 1979; Selander, 1988). 
 
Nedan  görs  ett  försök  att  presentera  den  komplexa  arbetsgången  för 
textanalysens  två  delkomponenter,  vilka  är  beroende  av  och  bygger  på 
varandra.  Textens  tematik  (den  underliggande  diskursen)  fastställs  innan 
friläggandet  av  textens  kognem  tar  vid  samtidigt  som  textens  kognem  i  sin 
tur  förtydligar  textens  tematik.  Därmed  växer  analysen  av  texten  i  etapper 
och bildar därigenom en strukturellt kontrollerad tolkningsprocess. 
 
Nyhetsartiklarnas tematik (den underliggande diskursen) sökte jag genom att 
ställa frågan ”Vad handlar texten om, här eller i stort?” Språkligt blev svaret 
ofta en nominalfras. Det vi kan tala om ser vi ju gärna som något visst, en 
”sak” (se Hellspong & Ledin, 1997, s 118).  Arbetsgången, som nära följer 
Hellspongs och Ledins (1997, s 117-122) beskrivning, var att jag läste varje 
nyhetsartikel  från  början  till  slut  och  formulerade  undan  för  undan  mikro-
teman  för  textens  olika  delstycken,  och  utifrån  dessa  bestämdes  ett 
preliminärt  makrotema  för  hela  nyhetsartikeln.  Det  övergripande  makro-
temat skulle således vara hela textens ämne, där de skilda mikrotemana alla 
skulle  knyta  an  till  makrotemat  på  något  sätt.  Här  gjordes  en  självständig 
tolkning av nyhetsartikelns mikro- och makroteman som inte bara upprepade 
textens  egna  ord.  Därefter  skulle  det  preliminära  makrotemat  i  sin  tur 
inordnas  i  ett  logiskt  system,  där  över-  och  underordning,  delar  och  helhet 
hade en utslagsgivande roll – vilket enligt Hellspong och Ledin (1997) är ett 
krav  på  en  väl  sammanhållen  framställning.  Vart  efter  analysen  framskred 
uppstod  så  småningom  flera  huvudteman.  Med  det  menas  att  alla 
nyhetsartiklar  som  har  samma  preliminära  makrotema  fördes  ihop  och 
bildade  en  grupp.  Även  här  var  kravet  att  nyhetsartiklarnas  skilda 
makroteman alla ska knyta an till huvudtemat på något sätt. Den process som 
jag  försöker  beskriva  är  en  rörelse  fram  och  tillbaka  där  ett  preliminärt 
bestämt  mikrotema/makrotema  kan  komma  att  omtolkas  i  ljuset  av  ny 
information. På så vis framskrider analysen som en pendlande rörelse i både 
horisontal och vertikal riktning (jmf Hellspong & Ledin, 1997, s 117-122).  
 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
36
 
Nyhetsartiklarnas  kunskapsbärande  kognem  sökte  jag  genom  att  ställa 
följande  frågor  till  texten:  Var  och  När?  Vad?  Vem?  Hur?  och  Varför?  (se 
Asplund, 1979). Genom att ställa nämnda frågor till varje text (nyhetsartikel) 
synliggörs  enligt  Asplund  (1979)  dess  kunskapsbärande  kognem  och  de 
eventuella  förklaringar  som  ges.  Informationen  i  sin  fullt  utvecklade  form 
skulle därmed, i enlighet med Asplund (1979), kunna innefatta karaktäristika 
av  konfigurationen  1)  scen  (var  och  när),  2)  akt  (vad),  3)  agent  (vem),  4) 
medel  (hur),  5)  mål  (varför).  Tillsammans  bildar  de  fem  begreppen  -  scen, 
akt,  agent,  medel  och  mål  en  fullt  utvecklad  information (Asplund,  1979,  s 
13).  Arbetsgången,  med  att  frilägga  kunskapsinnehållet  i  varje  enskild 
nyhetsartikel, inleddes med att vaska fram textens agenter (vem kommer till 
tals och vad säger de), därefter fastställdes scenen (var och när), akten (vad 
har hänt) och medel (hur). Sist fastställdes målet (varför). Svaret på den sista 
frågan framgick inte alltid utan fick ofta tolkas fram utifrån sammanhanget. 
Svaren  på  frågorna  fogades  sedan  samman  och  skrevs  ner.  Därmed  kunde 
varje artikels kunskapsbärande innehåll lättare synliggöras.  
 
När  friläggandet  av  samtliga  nyhetsartiklars  tematik  och  kunskapsbärande 
kognem  var  avslutad  tilldelades  den  preliminära  meningen  nya  uttryck 
genom en mer traditionell hermeneutisk tolkningsprocess. Som stöd hade jag 
analysbegreppen  mentalitet  och  immanent  pedagogik.  I  denna  del  av 
tolkningsprocessen  var  jag  i  högre  grad  än  tidigare  överlämnad  åt  min 
förmåga att tänka logiskt samtidigt som jag försökte vara öppen inför textens 
egen  mening  (jmf  Ödman,  2005,  s  111).  Som  grund  för  den  mer  hermen-
eutiska  tolkningen  förelåg  ett  preliminärt  innehållsmönster  på  olika 
samhällsnivåer – statlig nivå, kommunnivå, skolnivå och elevnivå. Inom och 
mellan dessa nivåer fortsatte jag nu att leta efter logiska samband vilket kan 
beskrivas  som  ett  myller  av  olika  möjliga  innehållsliga  kombinationer.  Det 
hela ledde fram till öar av deltolkningar. Trots att jag medvetet strävade efter 
att frigöra  mig  från  min  förförståelse, styrdes  min  inledande  tolkning  i  hög 
grad av min förförståelse av utbildningsväsendet, där jag bland annat letade 
efter  liberala  frihetsmönster  (se  Nilsson  &  Andersson,  2001;  Nilsson  2002; 
Ståhle,  2006;  Wiklund,  2006).  Min  förförståelse  var  samtidigt  starkt 
påverkad  av  ett  ramfaktorteoretiskt  tänkande  (se  Dahllöf,  1967;  Lundgren, 
1972  m  fl),  där  jag  letade  efter  ramar,  processer  och  resultat.  Vart  efter 
började jag upptäcka nya logiska samband som marknad, kontroll, belöning 
och kritik. Här framträdde också ett tydligt handlingsmönster som jag i brist 
på verbala uttryck inledningsvis benämnde ”att visa upp sig”.  
 
Vart efter började också en mer övergripande helhetstolkning att ta gestalt i 
form  av  mentaliteter,  där  jag  tyckte  mig  urskilja  tre  mentaliteter  – 
samhörighet,  marknad  och  prestation.  Efter  ytterligare  några  cirklar  utvid-
gades  mentaliteternas  antal  till  fyra  -  nolltolerans,  deltagande,  valfrihet  och 
prestation.  Efter  ytterligare  cirklar  fann  jag  en  passus  i  materialet  som 

---