Avhandlingsmall
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
126 Ståhle, Y. (2006). Pedagogik i tiden. Om framväxen av nya undervisningsformer under tidigt 2000-tal – exemplet Kunskapsskolan. (Akademisk avhandling). Stockholms universitet: Institutionen för samhälle, kultur och lärande. Säfström, C.A. & Östman, L. (1998). Den nya utbildningsretoriken. I: T. Englund. (Red.). Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Thomas, S. (2003). The trouble with our schools: a media construction of public discourses on Queensland schools. Discourse, 24 (1), 19-33. Thomson, P. (2004). Introduction. Journal of Education Policy, 19 (3), 251- 253. Utbildningsdepartementet. (1998). Lpfö 98 Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 – anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society. The Development of Higher Psychological Process. Cambridge: Harvard University Press. Vygotsky, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Vygotsky, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Warmington, P. & Murphy, R. (2004). Could do better? Media depictions of UK educational result. Journal of Education Policy, 19 (3), 285-299. Wiklund, M. (2006). Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena. (Akademisk avhandling). Örebro universitet: Pedagogiska institutionen. Ödman, P.J. (1987). Konformismens triumf. Utvecklingslinjer i svensk 1600- talspedagogik. Forskningrapport nr 38. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. 127 Ödman, P.J. (1990). Pedagogik och mentalitetsformering – Konturer av en referensram. I: T. Englund. (Red.). Politik och socialisation. Nyare strömningar i pedagogikhistorisk forskning. Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Ödman, P.J. (1991). Tid av frihet. Tid av tvång. Utvecklingslinjer i svensk 1700-talspedagogik. Forskningrapport nr 52. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Ödman, P.J. (2005). Den hermeneutiska cirkelns gränser. Till validitetsfrågan inom hermeneutiken. I: S. Selander & P. J. Ödman (Red.). Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos. Ödman, P.J. (2006). Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogiskhistoria (2:a uppl. 2:a tryckningen). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Ödman, P.J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik (2:a uppl. 1:a tryckningen). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. 128 129 AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Backman, Jarl. Preferensbedömningar av ljudintensitet. En jämförelse mellan sensoriska och preferentiella bedömningstyper. 1971. 2. Johansson, Egil. En studie med kvantitativa metoder av folkundervisningen i Bygdeå socken 1845-1873. 1972. 3. Marklund. Gustaf. Experimental Studies on Performance and Perceptual problems in Physical Work. 1972. 4. Wedman, Ingemar. Mätproblem i norm- och kriterierelaterade prov. Några analyser och försök med tonvikt på reliabilitets- och diskriminationsmått. 1973. 5. Egerbladh, Thor. Grupparbetsinskolning. Empiriska undersökningar och ett undervisningsteoretiskt bidrag. 1974. 6. Franke-Wikberg, Sigbrit & Johansson, Martin. Utvärdering av undervisningen problemanalys och några empiriska studier på universitetsnivå. 1975. 7. Jansson, Sven. Undervisningsmål som utgångspunkt vid konstruktion av målrelaterade prov. Några teoretiska och empiriska problem. 1975. 8. Nordlund, Gerhard. Prognos av framgång i gymnasieskolan. Metod och empiriska resultat. 1975. 9. Johansson, Henning. Samerna och sameundervisningen i Sverige. 1977. 10. Sparrman, Karl Johan. Folkhögskolor med profil. Rörelsekaraktären hos svenska folkhögskolor med anknytning till kristna samfund. 1978. 11. Råberg, Annagreta. Glesbygdsbarn i Västerbotten. 1979. 12. Nilsson, Ingvar. Test-Wiseness och provkonstruktion. Några studier med tonvikt på effekter av instruktionen och uppgifternas utformning på svarsbeteendet. 1979. 13. Rönmark, Walter & Wikström, Joel. Tvåspråkighet i Tornedalen. Sammanfattning och diskussion. 1980. 14. Henriksson, Widar. Effekter av övning och instruktion för testprestation. Några empiriska studier och analyser avseende övningens och instruktionens betydelse för testprestationen. 1981. 15. Sjöström, Margareta & Sjöström, Rolf. Literacy and Development. A study of Yemissrach Dimts Literacy Campaign in Ethiopia. 1982. 130 16. Lindberg, Gerd & Lindberg, Leif. Pedagogisk forskning i Sverige 1948-1971. En explorativ studie av inom- och utomvetenskapliga faktorer. 1983. 17. Stage, Christina. Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering. 1985. 18. Holm, Olle. Four Determinants of Perceived Aggression and a Four- Step Attribution Model. 1985. 19. Åsemar, Carl. Att välja studie- och yrkesväg. Några empiriska studier med tonvikt på högstadieelevers valsituation. 1985. 20. Andersson, Inger. Läsning och skrivning. En analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842-1982. 1986. 21. Johansson, Ulla. Att skolas för hemmet. Trädgårdsskötsel, slöjd, huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan 1842-1919 med exempel från Sköns församling. 1987. 22. Wester-Wedman, Anita. Den svårfångade motionären. En studie avseende etablerandet av regelbundna motionsvanor. 1988. 23. Zetterström, Bo-Olof. Samhället som föreställning. Om studerandes ideologiska formning i fyra högskoleutbildningar. 1988. 24. Olofsson, Eva. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. 1989. 25. Jonsson, Christer. Om skola och arbete. Två empiriska försök med en förstärkt arbetslivskoppling. 1989. 26. Frykholm, Clas-Uno & Nitzler, Ragnhild. Blå dunster – korn av sanning. En studie av gymnasieskolans undervisning om arbetslivet. 1990. 27. Henckel, Boel. Förskollärare i tanke och handling. En studie kring begreppen arbete, lek och inlärning. 1990. 28. Hult, Agneta. Yrket som föreställning. En analys av föreställningar hos studerande inom fyra högskoleutbildningar. 1990. 29. Andersson, Håkan. Relativa betyg. Några empiriska studier och en teoretisk genomgång i ett historiskt perspektiv. 1991. 30. Sjödin, Sture. Problemlösning i grupp. Betydelsen av gruppstorlek, gruppsammansättning, gruppnorm och problemtyp för grupprodukt och individuell kunskapsbehållning. 1991. 31. Gisselberg, Kjell. Vilka frågor ställer elever och vilka elever ställer frågor. En studie av elevers frågor i naturorienterande ämnen i och utanför klassrummet. 1991. 131 32. Staberg, Else-Marie. Olika världar skilda värderingar. Hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik. 1992. 33. Berge, Britt-Marie. Gå i lära till lärare. En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. 1992. 34. Johansson, Gunilla & Wahlberg Orving, Karin. Samarbete mellan hem och skola. Erfarenheter av elevers, föräldrars och lärares arbete. 1993. 35. Olofsson, Anders. Högskolebildningens fem ansikten. Studerandes föreställningar om kunskapspotentialer i teknik, medicin, ekonomi och psykologi – en kvalitativ utvärderingsstudie. 1993. 36. Rönnerman, Karin. Lärarinnor utvecklar sin praktik. En studie av åtta utvecklingsarbeten på lågstadiet. 1993. 37. Brändström, Sture & Wiklund, Christer. Två musikpedagogiska fält. En studie om kommunal musikskola och musiklärarutbildning. 1995. 38. Forsslund, Annika. ”From nobody to somebody”. Women’s struggle to achieve dignity and self-reliance in a Bangladesh village. 1995. 39. Ramstedt, Kristian. Elektroniska flickor och mekaniska pojkar. Om grupp-skillnader på prov – en metodutveckling och en studie av skillnader mellan flickor och pojkar på centrala prov i fysik. 1996. 40. Bobrink, Erik. Peer Student Group Interaction within the Process- Product Paradigm. 1996. 41. Holmlund, Kerstin. Låt barnen komma till oss. Förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna 1854-1968. 1996. 42. Frånberg, Gun-Marie. East of Arcadia. Three Studies of Rural Women in Northern Sweden and Wisconsin, USA. 1996. 43. Moqvist, Ingeborg. Den kompletterande familjen. Föräldraskap, fostran och förändring i en svensk småstad. 1997. 44. Dahl, Iréne. Orator Verbis Electris. Taldatorn en pedagogisk länk till läs- och skrivfärdighet. Utprövning och utvärdering av taldatorbaserade tränings-program för elever med läs- och skrivsvårigheter. 1997. 45. Weinehall, Katarina. Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars berättelser om våld i hemmet. 1997. 46. Segerholm, Christina. Att förändra barnomsorgen. En analys av en statlig satsning på lokalt utvecklingsarbete. 1998. 47. Ahl, Astrid. Läraren och läsundervisningen. En studie av åldersintegrerad pedagogisk praktik med sex- och sjuåringar. 1998. 48. Johansson, Sigurd. Transfer of Technical Training Know-how. A Study of Consultancy Services in Aid Practices. 1999. 132 49. Johansson, Kjell. Konstruktivism i distansutbildning. Studerandes uppfattning om konstruktivistiskt lärande. 1999. 50. Melin, Inga-Brita. Lysistrates döttrar. Pionjärer och pedagoger i två kvinnliga fredsorganisationer (1898-1937). 1999. 51. Bergecliff, Annica. Trots eller tack vare? Några elevröster om skolgångs-anpassning i grundskolan. 1999. 52. Söderström, Tor. Gymkulturens logik. Om samverkan mellan kropp, gym och samhälle. 1999. 53. Karp, Staffan. Barn, föräldrar och idrott. En intervjustudie om fostran inom fotboll och golf. 2000. 54. Wolming. Simon. Validering av urval. 2000. 55. Lind, Steffan. Lärare professionaliseringssträvanden vid skolutveckling. Handlingsalternativen stängning och allians. 2000. 56. Gu, Limin. Modernization and Marketization: the Chinese Kindergarten in the 1990s. 2000. 57. Hedman, Anders. I nationens och det praktiska livets tjänst. Det svenska yrkesskolesystemets tillkomst och utveckling 1918 till 1940. 2001. 58. Löfgren, Kent. Studenters fritids- och motionsvanor i Umeå och Madison. Ett bidrag till förståelsen av Pierre Bourdieus vetenskapliga metodologi. 2001. 59. Fahlström, Per Göran. Ishockeycoacher. En studie om rekrytering, arbete och ledarstil. 2001. 60. Ivarson-Jansson, Ewa. Relationen hem – förskola. Intentioner och uppfatt-ningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990-1995. 2001. 61. Lemar, Signild. Kaoskompetens och Gummibandspedagogik. En studie av karaktärsämneslärare i en decentraliserad gymnasieorganisation. 2001. 62. Wännman Toresson, Gunnel. Kvinnor skapar kunskap på nätet. Datorbaserad fortbildning för lärare. 2002. 63. Karlefors, Inger. ”Att samverka eller..?” Om idrottslärare och idrottsämnet i den svenska grundskolan. 2002. 64. From, Jörgen & Carina, Holmgren. Edukation som social integration. En hermeneutisk analys av den kinesiska undervisningens kulturspecifika dimension. 2002. 65. Dahlström, Lars. Post-apartheid teacher education reform in Namibia – the struggle between common sense and good sense. 2002. 133 66. Andersson, Ewa & Grysell Tomas. Nöjd, klar och duktig. Studenter på fem utbildningar om studieframgång. 2002. 67. Lindström, Anders. Inte har dom gjort mej nåt! En studie av ungdomars attityder till invandrare och flyktingar i två mindre svenska lokalsamhällen. 2002. 68. Forsberg, Ulla. Är det någon ”könsordning” i skolan? Analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6. 2002. 69. Sällström, Bert. Studerandes uppfattningar om konstruktivistiskt lärande i yrkesförberedande utbildning. 2002. 70. Mannberg, Jan. Studie- och yrkesorientering i AMS yrkesinformerande texter 1940-1970. 2003. 71. Nyström, Peter. Rätt mätt på prov. Om validering av bedömningar i skolan. 2004. 72. Johnsson, Mattias. Kontrasternas rum – ett relationistiskt perspektiv på valfrihet, segregation och indoktrinerande verkan i Sveriges grundskola. 2004. 73. Norberg, Katarina. The School as a Moral Arena. Constitutive values and deliberation in Swedish curriculum practice. 2004. 74. Haake, Ulrika. Ledarskapande i akademin. Om prefekters diskursiva identitetsutveckling. 2004. 75. Nilsson, Peter. Ledarutveckling i arbetslivet. Kontexter, aktörer samt (o)likheter mellan utbildningskulturer. 2005. 76. Stenmark, Henric. Polisens organisationskultur. En explorativ studie. 2005. 77. Roos, Bertil. ICT and formative assessment in the learning society. 2005. 78. Lindberg J. Ola & Anders D. Olofsson. Training Teachers Through Technology. A case study of a distance-based teacher training programme. 2005. 79. Widding, Ulrika. Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och klasskonstruktioner i massuniversitetet. 2006. 80. Fahlén, Josef. Structures beyond the frameworks of the rink. On organization in Swedish ice hockey. 2006. 81. Franzén, Karin. Is i magen och ett varmt hjärta. Konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv. 2006. 82. Adenling, Elinor. Att bli miljömedveten. Perspektiv på miljöhandbokens textvärld. 2007. 134 83. Bäcktorp, Ann-Louise. When the First-World-North Goes Local: Education and Gender in Post-Revolution Laos. 2007. 84. Berglund, Gun. Lifelong Learning as Stories of the Present. 2008. 85. Wickman, Kim. Bending mainstream definitions of sport, gender and ability. Representations of Wheelchair Racers. 2008. 86. Kristoffersson, Margaretha. Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. 2008. 87. Ivarsson, Lena. Att kunna läsa innan skolstarten – läsutveckling och lärandemiljöer hos tidiga läsare. 2008. 88. Björkman, Conny. Internal Capacities for School Improvement. Principals´views in Swedish secondary schools. 2008. 89. Ärlestig, Helene. Communication Between Principals and Teachers in Successful Schools. 2008. 90. Björklund, Erika. Constituting the Healthy Employee? Governing gendered subjects in workplace health promotion. 2009. 91. Törnsén, Monika. Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. 2009. 92. Eliasson, Inger. I skilda idrottsvärldar. Barn, ledare och föräldrar i flick- och pojkfotboll. 2009. 93. Jaldemark, Jimmy. Participation in a Boundless Activity: Computer- mediated Communication in Swedish Higher Education. 2010. 94. Lindgren, Joakim. Spaces, Mobilities and Youth Biographies in the New Sweden. Studies on Education Governance and Social Inclusion and Exclusion. 2010. 95. Johansson, Annika. Deciding Who is the Best. Validity issues in selections and judgements in elite sport. 2010. 96. Liljeström, Monica. Learning Text Talk Online. Collaborative learning in asynchronous text based discussion forums. 2010. 97. Chounlamany, Kongsy & Kounphilaphanhs Bounchanh. New Methods of Teaching? Reforming education in Lao PDR. 2011. 98. Keophouthong Bounyasone & Ngouay Keosada. Cultivating Educational Action Research in Lao PDR – for a better future? 2011. 99. Lindberg, Ola. ‘Let me through, I’m a doctor!’ Professional Socialization in the Transition from Education to Work. 2012. 100. Morssy-Berglund, Maude. Mentalitet, pedagogik, historiskt minne. Om utbildningens samtida villkor och processer. 2012. Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|