inledning
29
gamla tidningar – sådant som visserligen kan ha ett bruksvärde men
som den enskilde stadsbon i de allra flesta fall klassar som oanvänd-
bart avfall. På samhällsnivå kan dock detta avfall anta en annan
definition. Min avhandling bidrar, liksom Melosis, Nygårds och
Axelsson och Wetterbergs forskning, till att denna typ av det som
på individnivå är ”utan tvekan-skräp” på samhällsnivå synliggörs.
Jämfört med dessa tre försöker jag i högre grad diskutera kvittbliv-
ningen och synen på avfall som en del av en bredare samhällskontext.
Det saknas tidigare forskning om Stockholms avfall och kvittbliv-
ning under 1900-talet. Däremot finns tre böcker skrivna av tjäns-
temän med kunskap om stadens renhållning, som avsevärt bidrar
till kunskapsläget. Dufwas och Pehrsons Snöröjning, renhållning,
återvinning (1989) ingår i serien ”Stockholms tekniska historia”.
Den tar, som namnet antyder, upp flera aspekter av renhållningen
och beskriver den kommunala verksamheten kring renhållning
från cirka 1850 och framåt. Dufwa och Pehrson bygger mycket på
boken Ren stad. Stockholms stads renhållningsverk 100 år (1959) av
Staffan Timell och Jean Franzén, som är samma typ av tjänsteman-
naprodukt om än inte lika publiktillvänd. Båda dessa böcker byg-
ger i sin tur till stor del på renhållningsdirektören Karl Tingstens
Stockholms renhållningsväsen från äldsta tider till våra dagar (1911).
Skildringen av stadens renhållning fram till 1911 i Snöröjning, ren-
hållning, återvinning och Ren stad bygger okritiskt och osjälvstän-
digt på Tingstens beskrivning. Det är något av ett problem med
tanke på att Tingsten i sin bok också skriver sin egen historia som
renhållningsdirektör. Han skriver om sig själv i tredje person och
är mycket sällan självkritisk. Tingstens värderande omdömen om
till exempel 1800-talets gödselförsäljning återges okritiskt i Ren stad
och Snöröjning, renhållning, återvinning.
37
Dessa tre böcker är redogörande och tämligen icke-analytiska
till sin karaktär. Jag har använt dem till att ge en bakgrund i form
av renhållningen före 1900 samt som komplement till mina källor.
Större delen av det källmaterial de bygger på vad gäller kvittbliv-
ning har även jag studerat, men ibland ger de en ingång till bredare
renhållningsfrågor som jag inte täcker med mitt material. Uppgifter
om Stockholms renhållning finns därtill i diverse stockholmiana.
38
stadens sopor
30
Material och metod
Historien om Stockholms kvittblivning utgör en liten del av en större
1900-talshistoria om ökat resursutnyttjande och om försöken att
hantera de negativa sidorna av en utveckling som på det stora hela
innebar förbättrade livsvillkor för en stor del av den industrialiserade
världen. Det har varit min ambition att inte lägga den syn som vi
idag har på avfall som miljöproblem som ett raster över tolkningen
av tidigare avfallshantering och kvittblivning. För att uppnå detta
har jag dels försökt sätta in källmaterialet i dess historiska kontext,
dels arbetat i huvudsak empiriskt. Jag har närmat mig mitt käll-
material med vida och breda frågeställningar; från vissa typer av
källor har jag läst allt som handlat om renhållning med enbart den
urskillningen att jag varit ute efter sådant som på ett eller annat
sätt haft att göra med kvittblivning eller synen på avfallets värde.
Det finns fördelar och nackdelar med detta. En fördel tror jag är
att den breda läsningen och de öppna frågeställningarna kan ge en
större förståelse för och en rättvisare bild av de historiska aktörernas
vägval. Det är lättare sagt än gjort, men jag har försökt att se de
historiska aktörernas vägval från deras horisont och inte från min
samtids. I detta har jag följt det historikern Göran B. Nilsson kallar
”att skriva historia framlänges”.
39
Ett historiskt framlängesperspektiv
på avfallshanteringen kan bidra till att synliggöra hur olika beslut i
avfallsfrågor har påverkat framtida avfallshantering, och hur besluten
har formats av både föreställningar och materiella villkor.
Min avhandling behandlar framförallt en lokal nivå och Stock-
holm som stad blir exempel på föreställningarna om och prakti-
ken kring avfall och avfallshantering. För att kunna diskutera och
analysera förändring och kontinuitet i dessa båda aspekter har jag
följt vissa källmaterial år för år, till exempel renhållningsverkets
årsberättelser 1909–1927 och gatukontorets årsberättelser 1929–1975.
De innehåller både statistik och löpande text som mer eller mindre
utförligt redogör för det gångna årets verksamhet på renhållningens
område. Jag återkommer till statistiken nedan.
Ett annat material som jag följt longitudinellt, från 1900 till 1975,
är Stockholms fullmäktigehandlingar. Det är ett stort och varierande
material som omfattar motioner från enskilda ledamöter, beslutspro-
inledning
31
tokoll och debatter i olika ärenden samt ärenden i form av förslag
till beslut, inklusive förarbeten till dessa beslut. De senare är många
gånger omfångsrika och innehåller förutom fullmäktiges beredande
organs förslag och motivering ofta utlåtanden från remissinstanser,
till exempel förvaltningsmyndigheter på kommunal och nationell
nivå, privata företag och fackföreningar samt tjänsteutlåtanden
från berörda tjänstemän. Fullmäktigehandlingarna innehåller även
budgetförslag och budget, i handlingarna kallade ”statförslag” och
”stat”. Fullmäktigehandlingarna är centrala för denna studie efter-
som alla formella större beslut om kategorisering och slutbehandling
av avfall gick genom fullmäktige, och ger dessutom en bild av de
kommunala aktörernas föreställningar om avfall. I fullmäktige-
handlingarna kan man följa en fråga från att den väcks, till att den
utreds av fullmäktiges beredande organ och eventuellt tas upp till
debatt i fullmäktiges plenum, och till att beslut tas i frågan. Jag
har inte primärt varit intresserad av att analysera beslutsgången
men menar att den förståelse som dessa ärenden i olika stadier och
från olika organ ger är betydelsefull för att få en fylligare bakgrund
till föreställningar och praktik rörande avfall. I handlingarna som
ligger till grund för besluten framträder motiv och föreställningar
om till exempel avfallets värde och kvittblivningens kostnad, som
inte tydliggörs av enbart besluten eller införandet av en viss åtgärd.
För att sålla fram väsentligt material ur fullmäktigehandlingarna
använde jag handlingarnas register och vissa sökord. Sökorden
valdes dels utifrån en förförståelse av under vilka benämningar
jag borde kunna hitta handlingar rörande avfall och kvittblivning,
till exempel ”avfall” och ”renhållning”, dels utifrån läsningen av
dessa register i sin helhet – jag läste igenom hela registret från vart
tionde år från och med år 1900. Om ett nytt ord med anknytning
till avfall och renhållning dök upp införlivade jag det med mina
tidigare sökord och sökte bakåt på detta ord till nästa jämna tiotal
år. Handlingarnas register är utformade så att samma ärende hän-
visas till av flera sökord. Så kan ett ärende om utbyggnaden av en
förbränningsugn i Lövsta ligga under sökorden ”Lövsta”, ”förbrän-
ning” och ”renhållning”. Detta gör att risken att missa ett ärende är
mycket liten. I stort sett har jag läst samtliga de ärenden som jag valt
Dostları ilə paylaş: |