Stadens sopor indd

inledning
29
gamla tidningar – sådant som visserligen kan ha ett bruksvärde men 
som den enskilde stadsbon i de allra flesta fall klassar som oanvänd-
bart avfall. På samhällsnivå kan dock detta avfall anta en annan 
definition. Min avhandling bidrar, liksom Melosis, Nygårds och 
Axelsson och Wetterbergs forskning, till att denna typ av det som 
på individnivå är ”utan tvekan-skräp” på samhällsnivå synliggörs. 
Jämfört med dessa tre försöker jag i högre grad diskutera kvittbliv-
ningen och synen på avfall som en del av en bredare samhällskontext. 
Det saknas tidigare forskning om Stockholms avfall och kvittbliv-
ning under 1900-talet. Däremot finns tre böcker skrivna av tjäns-
temän med kunskap om stadens renhållning, som avsevärt bidrar 
till kunskapsläget. Dufwas och Pehrsons Snöröjning, renhållning, 
återvinning (1989) ingår i serien ”Stockholms tekniska historia”. 
Den tar, som namnet antyder, upp flera aspekter av renhållningen 
och beskriver den kommunala verksamheten kring renhållning 
från cirka 1850 och framåt. Dufwa och Pehrson bygger mycket på 
boken Ren stad. Stockholms stads renhållningsverk 100 år (1959) av 
Staffan Timell och Jean Franzén, som är samma typ av tjänsteman-
naprodukt om än inte lika publiktillvänd. Båda dessa böcker byg-
ger i sin tur till stor del på renhållningsdirektören Karl Tingstens 
Stockholms renhållningsväsen från äldsta tider till våra dagar (1911). 
Skildringen av stadens renhållning fram till 1911 i Snöröjning, ren-
hållning, återvinning och Ren stad bygger okritiskt och osjälvstän-
digt på Tingstens beskrivning. Det är något av ett problem med 
tanke på att Tingsten i sin bok också skriver sin egen historia som 
renhållningsdirektör. Han skriver om sig själv i tredje person och 
är mycket sällan självkritisk. Tingstens värderande omdömen om 
till exempel 1800-talets gödselförsäljning återges okritiskt i Ren stad 
och Snöröjning, renhållning, återvinning.
37
 
Dessa tre böcker är redogörande och tämligen icke-analytiska 
till sin karaktär. Jag har använt dem till att ge en bakgrund i form 
av renhållningen före 1900 samt som komplement till mina källor. 
Större delen av det källmaterial de bygger på vad gäller kvittbliv-
ning har även jag studerat, men ibland ger de en ingång till bredare 
renhållningsfrågor som jag inte täcker med mitt material. Uppgifter 
om Stockholms renhållning finns därtill i diverse stockholmiana.
38
 

---

stadens sopor
30
Material och metod
Historien om Stockholms kvittblivning utgör en liten del av en större 
1900-talshistoria om ökat resursutnyttjande och om försöken att 
hantera de negativa sidorna av en utveckling som på det stora hela 
innebar förbättrade livsvillkor för en stor del av den industrialiserade 
världen. Det har varit min ambition att inte lägga den syn som vi 
idag har på avfall som miljöproblem som ett raster över tolkningen 
av tidigare avfallshantering och kvittblivning. För att uppnå detta 
har jag dels försökt sätta in källmaterialet i dess historiska kontext, 
dels arbetat i huvudsak empiriskt. Jag har närmat mig mitt käll-
material med vida och breda frågeställningar; från vissa typer av 
källor har jag läst allt som handlat om renhållning med enbart den 
urskillningen att jag varit ute efter sådant som på ett eller annat 
sätt haft att göra med kvittblivning eller synen på avfallets värde. 
Det finns fördelar och nackdelar med detta. En fördel tror jag är 
att den breda läsningen och de öppna frågeställningarna kan ge en 
större förståelse för och en rättvisare bild av de historiska aktörernas 
vägval. Det är lättare sagt än gjort, men jag har försökt att se de 
historiska aktörernas vägval från deras horisont och inte från min 
samtids. I detta har jag följt det historikern Göran B. Nilsson kallar 
”att skriva historia framlänges”.
39
 Ett historiskt framlängesperspektiv 
på avfallshanteringen kan bidra till att synliggöra hur olika beslut i 
avfallsfrågor har påverkat framtida avfallshantering, och hur besluten 
har formats av både föreställningar och materiella villkor. 
Min avhandling behandlar framförallt en lokal nivå och Stock-
holm som stad blir exempel på föreställningarna om och prakti-
ken kring avfall och avfallshantering. För att kunna diskutera och 
analysera förändring och kontinuitet i dessa båda aspekter har jag 
följt vissa källmaterial år för år, till exempel renhållningsverkets 
årsberättelser 1909–1927 och gatukontorets årsberättelser 1929–1975. 
De innehåller både statistik och löpande text som mer eller mindre 
utförligt redogör för det gångna årets verksamhet på renhållningens 
område. Jag återkommer till statistiken nedan. 
Ett annat material som jag följt longitudinellt, från 1900 till 1975, 
är Stockholms fullmäktigehandlingar. Det är ett stort och varierande 
material som omfattar motioner från enskilda ledamöter, beslutspro-

---

inledning
31
tokoll och debatter i olika ärenden samt ärenden i form av förslag 
till beslut, inklusive förarbeten till dessa beslut. De senare är många 
gånger omfångsrika och innehåller förutom fullmäktiges beredande 
organs förslag och motivering ofta utlåtanden från remissinstanser, 
till exempel förvaltningsmyndigheter på kommunal och nationell 
nivå, privata företag och fackföreningar samt tjänsteutlåtanden 
från berörda tjänstemän. Fullmäktigehandlingarna innehåller även 
budgetförslag och budget, i handlingarna kallade ”statförslag” och 
”stat”. Fullmäktigehandlingarna är centrala för denna studie efter-
som alla formella större beslut om kategorisering och slutbehandling 
av avfall gick genom fullmäktige, och ger dessutom en bild av de 
kommunala aktörernas föreställningar om avfall. I fullmäktige-
handlingarna kan man följa en fråga från att den väcks, till att den 
utreds av fullmäktiges beredande organ och eventuellt tas upp till 
debatt i fullmäktiges plenum, och till att beslut tas i frågan. Jag 
har inte primärt varit intresserad av att analysera beslutsgången 
men menar att den förståelse som dessa ärenden i olika stadier och 
från olika organ ger är betydelsefull för att få en fylligare bakgrund 
till föreställningar och praktik rörande avfall. I handlingarna som 
ligger till grund för besluten framträder motiv och föreställningar 
om till exempel avfallets värde och kvittblivningens kostnad, som 
inte tydliggörs av enbart besluten eller införandet av en viss åtgärd. 
För att sålla fram väsentligt material ur fullmäktigehandlingarna 
använde jag handlingarnas register och vissa sökord. Sökorden 
valdes dels utifrån en förförståelse av under vilka benämningar 
jag borde kunna hitta handlingar rörande avfall och kvittblivning, 
till exempel ”avfall” och ”renhållning”, dels utifrån läsningen av 
dessa register i sin helhet – jag läste igenom hela registret från vart 
tionde år från och med år 1900. Om ett nytt ord med anknytning 
till avfall och renhållning dök upp införlivade jag det med mina 
tidigare sökord och sökte bakåt på detta ord till nästa jämna tiotal 
år. Handlingarnas register är utformade så att samma ärende hän-
visas till av flera sökord. Så kan ett ärende om utbyggnaden av en 
förbränningsugn i Lövsta ligga under sökorden ”Lövsta”, ”förbrän-
ning” och ”renhållning”. Detta gör att risken att missa ett ärende är 
mycket liten. I stort sett har jag läst samtliga de ärenden som jag valt 

---