Microsoft Word Matilda Waltin Yordanos Gebremariam docx
Yüklə 433,51 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 7.7 Sammanfattning av resultat
- 8.1 Kompetens
- 8.2 Diskurs
28
Agneta enhetschef, [.]:
kompetenskrav som ska vara rent teoretiskt. För att kunna jobba som enhetschef, ja.”
Sara enhetschef, [.]:
“Men jag tror i mitt yrke så tror jag att det är bra att man har nån personalutbildning, för att det är mycket personalfrågor. Men det är också bra om man har kanske nån inriktning om socionom eller sånt. Fast mera personal skulle jag vilja säga.”
Birgitta enhetschef, [.]:
”Socionom. Eller beteendevetare eller socialpedagog. Socialpedagog, jag vet inte om det heter så längre. Så att det är klart att det är adekvat utbildning, det brukar vara bestämt liksom vad som är adekvat utbildning. Men det kan ju också vara hopplock av olika.
Dessa yttranden uppvisar att det finns vissa brister på överensstämmelser i vad som anses vara en adekvat utbildning för en enhetschef bland respondenterna. Man rör sig på samma spelplan men i olika zoner, samtliga vill ha en gemensam grund för den funktion man anser sig fylla för verksamheten men man skiljer sig i vilken zon man bäst spelar i. När vi frågar respondenter om de tror att det finns konsekvenser för professionalisering när längre formell utbildning efterfrågas ansåg många att högskoleutbildning ska krävas.
Flesta påtalar positiva effekter, tydlighet och likriktad i yrkesrollen för att kunna veta vad som förväntas. Man anser att det är bra att sätta en ribba för yrkesrollen. Dessutom när omorganisationer sker medför det nya arbetsuppgifter, då behöver arbetstagare tillgodose kvalifikationskraven och det ska arbetsgivaren medverka till. Om man inte vill ställa upp på dessa krav menar några respondenter, att man får söka annat arbete eller annan position. En respondent, Karin menar att vid tidigare arbetsplats, fick personal söka om tjänster när arbetskraven omformuleras.
Karin enhetschef, [.]: ”Jag tycker att de ska jobba vidare på det. Att professionalisera yrkesrollen. Jag tycker att det är viktigt som chef att man har den kompetensen.”
Kvalifikationskraven för arbetet, vill flera påstå är lägre än vad det innebär i praktiken för att vara enhetschef. Att vid tillfälle när man sökte arbetet så anställs man enligt arbetsgivarens annons och visioner för sin organisation. Flera enhetschefer menar att förväntningar är många, att det finns flera dimensioner på detta. Det är politik, myndigheter, brukare och medarbetare som kommer samman på enhetschefens arbetsbord. Till sist är det erfarenheten för att kunna göra bedömningar, vad som är viktigt eller oviktigt som kan avgöra och därmed blir detta stora arbete lite lättare.
29
Genomgående under våra intervjuer fann vi att alla enhetschefer skiljde på vilka kompetenser som var behövliga och efterfrågade, viss del av kompetensen är deras personliga egenskaper medan andra kompetenser är faktakunskaper som krävs av arbetet. Samtliga respondenter lägger även en distinktion mellan formell och reell kompetens, att den formella kompetensen får du via utbildning och den reella kommer under arbetslivets gång. Det är väldigt svårt att peka på vilka exakta kompetenser en individ ska ha för att vara enhetschef, utan kompetensen måste vara bred och mångfacetterad, för att arbetsuppgifterna är många och olika i sin karaktär.
Arbetsmängden ökar för enhetschefernas ansvarsområden, därför blir det viktigt att ha både formell utbildning och erfarenhet. Erfarenheten man ansågs sig få när man arbetat som baspersonal, var en kunskap som gav stor respekt bland medarbetarna, man fick en större respekt och tillit bland personalen i organisationen, men detta togs inte lika mycket i beaktning bland enhetscheferna under samtalens gång. Vi tror dock att arbetsgivaren för enhetscheferna också värdesätter dessa kunskaper vid anställning, då det kan innebära ett helhetsperspektiv där man förstår alla delar inom verksamheten.
Många av respondenterna pratade om närhet och distans, att de tillsammans utgör en gedigen kunskapssamling. Alla har olika delar, men tillsammans finns det en oerhörd kraft. Man kan ta del av andras kunskaper och ha ett utbyte när man delar arbetsplats eller kontor. Detta var till gagn för enhetscheferna, konsekvensen blev ju dock att dessa kom längre ifrån verksamheterna, de anställda och brukarna. Ett dilemma som enhetscheferna ständigt utsätts för och problemlösning blir ett måste.
30
Kompetens ska säkerhetsställas och det görs genom att man kopplar den längre formella kunskapen till universitet och högskolor (Brante, 2009, s32), där legitimeras även professionen. Just detta är vad som sker just nu bland enhetscheferna. Respondenternas arbetsgivare vill säkerhetsställa kompetensen och detta görs genom att de enhetschefer utan längre formell utbildning måste kompetensutvecklas för att få behålla sin position som chef.
Enligt tidigare forskning såsom Wolmesjös studie (2005) kom fram till var bland annat att frågan om vilka kompetenser som framtida chefer ska inneha och utbildas i, är fortfarande aktuell idag, åtta år senare. Respondenterna ställer sig frågande till vad man ska ha för att kvalificera sig för sitt arbete. De själva anser att de är kompetenta för sin yrkesroll. Sen kan det bero på att de trots allt besitter en lång arbetslivserfarenhet inom området. Men det är otydligt och detta kan bero på att deras yrkesroll och deras arbetsuppgifter ändras för att möta samhällets krav.
Hammare (2004) menar att kompetens inom den sociala omsorgen finns i två olika kunskapsläger varav den ena är evidensbaserad praktik och den andra den implicita och erfarenhetsbaserade kunskapen. Enhetscheferna gjorde ingen direkt skillnad på vad som var viktigast gällande kunskapsläger, utan de båda var behövliga för att deras arbete ska kunna utföras. Respondenterna menade att utan erfarenheten kunde man inte utföra sitt arbete, då man inte hade någon kunskap om verksamheten Samtidigt som de ansåg att det var svårt att klara av sitt arbete om man inte hade någon utbildning då många av sysslorna de utför kräver kunskaper inom ekonomi, personal och dylikt.
Man kan se hur Nilsson (2008) tolkning om Foucaults teori om makt och kunskap fungerar. De med en längre formell utbildning skapar en norm för vad som är rätt och riktigt för yrkesrollen. Med yrkesrollen kan du hävda dig och påvisa att du har befogenheter för dina arbetsuppgifter. För de som saknar längre formell utbildning kan man istället uppleva att de exkluderas för att inte anse sig vara behöriga för sin profession. När man saknar de längre formella kvalifikationerna kan arbetsgivaren kräva att arbetstagaren ska möta föreskrifterna som Socialstyrelsen gett ut för att möta de krav arbetsgivaren uppgett. Här ser vi hur diskursen kan ställa olika krav för enhetscheferna med olika utbildningsbakgrunder. Respondenterna uppfattade att man inte medverkade i diskursen för att den inte varit synlig för dem, dock menar Bergström & Boréus tolkning av Foucault följande. ”Diskurser är ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut vilka som har rätt att uttala sig med auktoritet”(Bergström & Boréus, 2005, s309).
Man kan då hävda att de visst är delaktiga men inte i viken utsträckning, vissa påverkas mer eller mindre av diskursen vilket framgår av våra resultat. Visserligen var det endast en som Yüklə 433,51 Kb. Dostları ilə paylaş:
|