Grunderna för läroplanen
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 2 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR
- 4 STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDERANDE
- 5 MÅL OCH CENTRALT LÄROINNEHÅLL
- 6 BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA
- 1 Läroplanen 1.1 UPPGÖRANDET AV LÄROPLANEN
- 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL
- 2 Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar 2.1 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT
- 2.2 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR
- 3 Undervisningen 3.1 INLÄRNINGSSYNEN
- 3.2 STUDIEMILJÖN OCH OLIKA STUDIESÄTT
- 3.4 STUDIERNAS UPPBYGGNAD
- 4 Stöd och handledning för de studerande 4.1 SAMARBETET MELLAN HEM OCH SKOLA
- 4.2 HANDLEDNINGSVERKSAMHETEN
|
Grunderna för läroplanen i gymnasieutbildning för ungdomar © Utbildningsstyrelsen ISBN 952-13-1834-1 (häft.) ISBN 952-13-1835-X (pdf) .......... ........... 1 LÄROPLANEN 7 1.1 Uppgörandet av läroplanen ..........................................................................................8 1.2 Läroplanens innehåll ....................................................................................................9
2.1 Gymnasieutbildningens uppgift....................................................................................12 2.2 Grundläggande värderingar .......................................................................................12
3.1 Inlärningssynen .........................................................................................................14 3.2 Studiemiljön och olika studiesätt ..................................................................................14 3.3 Verksamhetskulturen ...................................................................................................14 3.4 Studiernas uppbyggnad .............................................................................................15
4.1 Samarbetet mellan hem och skola ...............................................................................18 4.2 Handledningsverksamheten.........................................................................................18 4.3 Elevvården................................................................................................................19 4.4 Studerande som är i behov av särskilt stöd....................................................................19 4.5 Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper..........................................20 5 MÅL OCH CENTRALT LÄROINNEHÅLL 23 5.1 Allmänna mål för undervisningen.................................................................................24 5.2 Temaområden ...........................................................................................................24 5.3 Modersmål och litteratur .............................................................................................31 5.3.1 Modersmål och litteratur, svenska som modersmål .........................................................32 5.3.2 Modersmål och litteratur, finska som modersmål ............................................................39 5.3.3 Modersmål och litteratur, samiska som modersmål .........................................................46 5.3.4 Modersmål och litteratur, romani som modersmål ..........................................................54 5.3.5 Modersmål och litteratur, teckenspråk som modersmål....................................................60 5.3.6 Modersmål och litteratur, svenska som andraspråk.........................................................62 5.3.7 Modersmål och litteratur, finska som andraspråk ...........................................................68 5.3.8 Modersmål och litteratur, finska för samer .....................................................................74 5.3.9 Modersmål och litteratur, svenska för teckenspråkiga .....................................................80 INNEHÅLL
5.4 Det andra inhemska språket ........................................................................................83 5.4.1 Finska ......................................................................................................................84 5.4.2 Svenska (i finska skolor)..............................................................................................92 5.5 Främmande språk ......................................................................................................99 5.6 Matematik ..............................................................................................................117 5.7 Biologi ...................................................................................................................129 5.8 Geografi.................................................................................................................137 5.9 Fysik ......................................................................................................................143 5.10 Kemi ......................................................................................................................151 5.11 Religion ..................................................................................................................157 5.11.1 Evangelisk-luthersk religion........................................................................................159 5.11.2 Ortodox religion......................................................................................................162 5.11.3 Övriga religioner.....................................................................................................164 5.12 Livsåskådningskunskap .............................................................................................165 5.13 Filosofi ...................................................................................................................171 5.14 Historia ..................................................................................................................175 5.15 Samhällslära ...........................................................................................................183 5.16 Psykologi ................................................................................................................189 5.17 Musik .....................................................................................................................195 5.18 Bildkonst.................................................................................................................199 5.19 Gymnastik ..............................................................................................................205 5.20 Hälsokunskap..........................................................................................................209 5.21 Studiehandledning ...................................................................................................215
6.1 Syftet med bedömningen ..........................................................................................220 6.2 Kursbedömningen ....................................................................................................220 6.3 Bedömningen av en ämneslärokurs ............................................................................223 6.4 Fullgörande av hela gymnasiets lärokurs.....................................................................224 6.5 Betygen och uppgifterna i dem..................................................................................225 BILAGA 1 Schema över olika möjligheter till språkstudier BILAGA 2 Nivåskala för språkfärdigheter BILAGA 3 Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002) BILAGA 4 Utbildningsstyrelsens rekommendation om grunderna för undervisningen i modersmål för invandrare i gymnasieutbildningen Läro111Llanen
• gymnasielagen och -förordningen • statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen • Utbildningsstyrelsens föreskrift om grunderna för gymnasiets läroplan • den läroplan som utbildningsanordnaren godkänner • den årliga plan som nämns i § 3 i gymnasieförordningen Läroplanen för gymnasiet skall göras upp enligt grunderna för läroplanen i detta dokument. I läroplanen bestäms om gymnasiets undervisning och fostran. På basis av läroplanen gör gymnasiet upp en plan för hur undervisningen praktiskt skall ordnas under läsåret. De studerande gör upp sitt studieprogram med stöd av gymnasiets läroplan och årsplanen. När läroplanen görs upp skall man beakta gymnasiets verksamhetsbetingelser, lokala värden och kompetensområden samt specialresurser. Gymnasieortens eller gymnasieregionens natur och miljö samt dess språkförhållanden, historia, näringsliv och kulturliv sätter en lokal prägel på läroplanen. Praktiskt samarbete med sakkunniga på olika områden fördjupar studierna och gör dem mera livsnära. I samband med att läroplanen görs upp uppdateras också det lärostoff som föreskrivs i grunderna för läroplanen. Utbildningsanordnaren skall, innan läroplanen tas i bruk, godkänna den separat för undervisningen på svenska, finska och samiska samt vid behov för undervisning på något annat språk. Utbildningsanordnaren kan godkänna en läroplan för hela kommunen eller för ett enskilt gymnasium. Läroplanen kan också innehålla regionala delar, delar som gäller hela kommunen eller delar som gäller bara ett enskilt gymnasium. De studerandes möjligheter att på tre år slutföra de studier som ingår i gymnasiets lärokurs bör tryggas genom flexibla studier och nödvändiga stödåtgärder. Läroplanen skall göras upp så att de studerande har möjlighet att träffa individuella val och också att utnyttja sådan undervisning som andra utbildningsanordnare arrangerar. Utbildningsanordnaren bestämmer hur läroplanen skall göras upp utifrån grunderna. Planen bör göras upp i samarbete med olika intressentgrupper. På det sättet kan man trygga att gymnasieutbildningen blir högklassig, samhälleligt betydelsefull och att hela skolsamfundet förbinder sig att följa de gemensamt uppställda målen och de olika verksamhetssätten. När läroplanen görs upp bör man sträva efter att utveckla verksamhetskulturen i gymnasiet, att använda resurserna flexibelt och effektivt samt att göra växelverkan både inom gymnasiet och med det omgivande samhället mångsidig. Vårdnadshavarna och alla medlemmar i skolsamfundet skall ha möjlighet att bekanta sig med läroplanen.
Gymnasiets läroplan innehåller följande delar: • verksamhetsidé och värdebetoningar • verksamhetskulturen i huvuddrag, studiemiljö och arbetssätt • en plan för handledningen • integration och temaområden • timfördelningen • språkprogrammet • mål och innehåll för undervisningen per läroämne och per kurs • principer för självständiga studier • en informationsteknisk strategi • samarbetet med vårdnadshavarna • samarbetet med yrkesläroanstalter och övriga gymnasier • samarbetet med andra läroinrättningar och instanser • undervisningen av studerande som är i behov av särskilt stöd • undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper • elevvården • elevbedömningen • den kontinuerliga utvecklingen och utvärderingen av verksamheten
tillämpade kurserna skall slås fast. Om gymnasiet ordnar distansundervisning, undervisning på främmande språk eller möjlighet att avlägga gymnasiediplom, skall också dessa definieras. sundg Gyvärderingar 2 Gymnasieutbildningens uppgift och grundläggande värderingar 2.1 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPGIFT Gymnasiet bygger vidare på den grundläggande utbildningens undervisning och fostran. Gymnasieutbildningens uppgift är att ge en bred allmänbildning. Den skall ge tillräckliga färdigheter för fortsatta studier som bygger på gymnasiets lärokurs. De kunskaper och färdigheter som de studerande tillägnat sig i gymnasiet påvisas genom avgångsbetyget från gymnasiet, studentexamensbetyget, gymnasiediplom och övriga motsvarande prestationer. Gymnasiet skall ge de studerande färdighet att möta utmaningar i samhället och i omvärlden och förmåga att granska frågor ur olika synvinklar. De studerande skall vägledas till ansvarskännande medborgare som fullföljer sina skyldigheter i samhället och i arbetslivet i framtiden. Gymnasieundervisningen skall utveckla och stödja de studerandes självkännedom och deras mognad till vuxna människor samt sporra dem till livslångt lärande och ständig personlig utveckling.
som utgör en del av det nordiska och det europeiska kulturarvet. I gymnasiet bör man lära sig att värna om, bedöma och förnya kulturarvet. De studerande bör fostras till tolerans och internationellt samarbete. Undervisningen i gymnasiet skall utgå från vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Bildningsidealet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa. Gymnasieutbildningen skall främja en öppen demokrati, jämlikhet och välfärd. De studerande skall ses som individer som själva bygger upp sitt lärande, sina kunskaper och sin världsbild. Undervisningen skall beakta att människan iakttar och strukturerar verkligheten med alla sinnen. I fostran betonas samarbete, positiv samverkan och ärlighet. Målet är att de studerande skall lära känna sina rättigheter och skyldigheter och mogna till vuxna som tar ansvar för sina handlingar och sina val. Under gymnasietiden skall de lära sig att se att framtiden byggs genom gemensamma beslut och arbete. Gymnasieundervisningen skall sporra de studerande att upptäcka motsättningar mellan uttalade värderingar och verkligheten och att kritiskt granska olika möjligheter och missförhållanden i det finländska samhället och i den internationella utvecklingen. Under gymnasietiden skall de studerande få en nyanserad uppfattning om medborgarnas grundläggande rättigheter i Finland, i Norden och i Europeiska unionen, om vad dessa rättigheter innebär i praktiken och om hur de upprätthålls och utvecklas. Gymnasiet skall betona principerna för en hållbar utveckling och ge de studerande färdighet att möta utmaningarna i en föränderlig värld. Gymnasiets värdegrund fördjupas genom temaområdena i punkt 5.2. Dessa innehåller ställningstaganden och värderingar i aktuella frågor som utgör utmaningar för all fostran och undervisning. Frågor som är väsentliga för det egna gymnasiet skall konkretiseras i läroplanen. De grundläggande värderingarna skall synas i gymnasiets verksamhetskultur, i målen och innehållet för alla läroämnen och i skolarbetets organisation. Undervisningen
aktiv och målinriktad verksamhet genom vilken den studerande, utgående från sina tidigare kunskapsstrukturer, behandlar och tolkar den information som han eller hon får i samverkan med de andra studerandena, med lärarna och med omvärlden. Fastän de allmänna förutsättningarna för att lära sig nya saker är lika för alla, så beror det på individens tidigare kunskaper och strategier vad han eller hon lär sig. Lärandet är knutet till den aktivitet, den situation och den kultur där det försiggår. Färdigheter eller fakta som inlärts i en viss situation överförs inte automatiskt i användbar form. 3.2 STUDIEMILJÖN OCH OLIKA STUDIESÄTT Av en syn på lärande som betonar den studerandes aktiva kunskapsbygge följer att gymnasiet måste skapa sådana inlärningsmiljöer, där de studerande kan ställa upp egna mål och lära sig att arbeta självständigt och tillsammans i olika grupper och nätverk. De skall ges möjlighet att pröva på och hitta arbetssätt som passar deras egen inlärningsstil. De skall handledas så att de blir medvetna om, kan bedöma och vid behov justera sina arbetssätt. De studerandes förmåga att arbeta självständigt varierar och de behöver läraren som handledare på olika sätt. Eftersom de studerande är olika som individer skall också undervisnings- och studieformerna vara mångsidiga. De studerande skall ges verktyg med vilka de kan inhämta och producera kunskap och bedöma kunskapens tillförlitlighet. De skall vägledas att skaffa och bygga upp kunskaper och färdigheter på ett sätt som är karakteristiskt på respektive kunskaps- och färdighetsområde. De studerande skall också handledas i informations- och kommunikationsteknik och lära sig att utnyttja bibliotekstjänster. Inlärningssituationerna skall planeras så att de studerande kan tillämpa det inlärda också utanför skolan. En del av studierna kan ordnas om distansstudier, som självständiga studier eller som studier på främmande språk. Om detta bestäms i läroplanen.
innebär i praktiken. Till den hör gymnasiets alla officiella och inofficiella regler, handlings- och beteendemönster, högtider och traditioner samt de värderingar, principer och kriterier på vilka skolarbetets kvalitet vilar. Verksamhetskulturen syns både på individ- och gruppnivå och i skolgemenskapen. Utgående från läroplanen är målet en verksamhetskultur som betonar ansvaret hos medlemmarna i hela gemenskapen, som är öppen för samarbete och växelverkan med samhället och för förändringar i världen. De studerande skall ha möjlighet att vara med om att utveckla sin arbetsgemenskap, bland annat genom elevkårsverksamheten. Den verksamhetskultur som eftersträvas skall definieras i läroplanen. Målet är att all praxis skall byggas upp systematiskt så att den stöder de mål som ställts upp för undervis- ning och fostran. Också temaområdena skall konkretiseras i gymnasiets verksamhetskultur. En utvärdering av i vilken mån den faktiska verksamhetskulturen motsvarar den eftersträvade är en grundförutsättning för att man skall kunna vidareutveckla gymnasiet. Huvuddragen i verksamhetskulturen skall beskrivas i läroplanen.
tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är valfria kurser som ansluter sig till de obligatoriska kurserna i ett läroämne. De studerande skall välja minst tio fördjupade kurser i sitt studieprogram. Målen för och det centrala innehållet i de obligatoriska kurserna och i de riksomfattande fördjupade kurserna anges i kapitel 5. Utöver minimiantalet fördjupade kurser enligt statsrådets beslut om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002) kan ett gymnasium ha egna fördjupade kurser som definieras i dess läroplan. De tillämpade kurserna kan vara integrativa kurser med inslag från olika läroämnen, metodkurser eller yrkesinriktade studier hos samma eller någon annan utbildningsanordnare. Det kan också vara fråga om andra studier som är förenliga med gymnasiets uppgift. Också kurser som fordras för gymnasiediplom i färdighets- och konstämnen kan höra till de tillämpade kurserna. Gymnasiediplomen avläggs enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar. Alla tillämpade kurser skall definieras i gymnasiets läroplan. I gymnasiets läroplan bestäms också i vilken ordning kurserna skall avläggas. lntuderande 4 Stöd och handledning för de studerande 4.1 SAMARBETET MELLAN HEM OCH SKOLA Vårdnadshavarna skall ges tillräckliga möjligheter att göra sig förtrogna med arbetet i gymnasiet. Genom samarbetet med vårdnadshavarna tryggas studieförutsättningarna och främjas den studerandes hälsa, säkerhet och välbefinnande. Samarbetet mellan hem och skola skall ordnas så att de studerande får stöd i olika frågor som gäller både studierna och välbefinnandet samt i eventuella problemsituationer. Läroanstalten bör ta initiativ till samarbetet. Därvid bör man beakta att det i gymnasiet gäller att både ta hänsyn till självständigheten och ansvarskänslan hos snart vuxna och myndiga individer och att ha omsorg om sådana studerande som behöver stöd. Den del av läroplanen som gäller samarbetet mellan hem och skola utarbetas i samarbete särskilt med de verkställande social- och hälsovårdsmyndigheterna i kommunen. 4.2 HANDLEDNINGSVERKSAMHETEN Handledningen i gymnasiet bildar en helhet som skall stödja de studerande i olika skeden av deras studier och utveckla deras förmåga att träffa val och ta beslut som gäller deras utbildning och livsbana. Gymnasiets studiehandledning sker både i kursform, personligt och i smågrupper. Syftet med handledningen är att främja likställdhet mellan könen, jämlikhet i utbildningen och etnisk jämlikhet samt att främja de studerandes hälsa och förebygga utslagning. Alla som hör till skolans lärar- och handledningspersonal skall delta i handledningen. Studiehandledaren skall ha huvudansvaret för de praktiska arrangemangen kring studiehandledningen och för planeringen och genomförandet av studiehandledningen som helhet. Lärarens uppgift är att handleda de studerande i sitt eller sina ämnen och hjälpa dem att utveckla sin studieförmåga och sina inlärningsfärdigheter. De studerande skall handledas i att lägga upp sitt personliga studieprogram och i att följa upp det. De studerande skall vägledas i studievalen så att de kan planera innehållet i och uppbyggnaden av gymnasiestudierna realistiskt med hänsyn till sina resurser. I slutet av den grundläggande utbildningen skall de studerande, vårdnadshavarna, studiehandledarna och lärarna informeras om studierna i gymnasiet och om hur man söker till gymnasieutbildningen. De nya studerandena skall i början av utbildningen göras förtrogna med verksamheten i gymnasiet samt med de anvisningar och tillvägagångssätt som tillämpas där. Studiegemenskapen bör upprätthållas och utvecklas under gymnasietiden. Tillsammans med hemmen bör man följa med och stödja de studerandes studier och välbefinnande. Studieprogrammen bör granskas regelbundet och framstegen i studierna följas upp. I läroplanen skall det ingå en beskrivning av uppgifterna för de personer som deltar i handledningen och av deras arbetsfördelning. Denna beskrivning skall utgöra ett verktyg vid utvecklingen av hela läroanstaltens undervisningsarbete. De studerande skall upplysas om hur de kan få stöd av handledningspersonalen och om vilka uppgifter de olika personerna har. Av läroplanen skall också framgå hur samarbetet med andra läroanstalter har ordnats. Även riktlinjerna för samarbetet med instanser och sakkunniga utanför skolan bör anges. Samarbetet med vårdnadshavarna beskrivs.
välbefinnande. Syftet är att skapa en trygg och sund studie- och arbetsmiljö och att förebygga utslagning. Elevvården går dels ut på att förebygga, dels på att i ett tidigt skede upptäcka inlärningsproblem och ta itu med dem. De studerandes andel och ansvar när det gäller att främja trivseln skall uppmuntras. Alla som arbetar inom skolsamfundet ansvarar för sin del för elevvården. Elevvården kan koordineras och utvecklas i yrkesövergripande elevvårdsgrupper. Den del av läroplanen som gäller elevvården och samarbetet mellan hem och skola uppgörs i enlighet med vad utbildningsanordnaren beslutar i samarbete med de verkställande myndigheterna inom social- och hälsovården.
• principerna för samarbetet mellan hem och skola, samarbetet med vårdnadshavarna med beaktande av skolans minderåriga och myndiga studerande • det stöd och den handledning som skall erbjudas de studerande i anslutning till studierna och på grund av fysiska, psykiska och sociala svårigheter som uppstår i den studerandes utveckling eller livssituation • samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar och de lokala stödnätverk som behövs för att trygga de tjänster som de studerande behöver och för att vägleda de studerande till nödvändiga tjänster • en av läroanstalten uppgjord plan som definierar den verksamhet som skall främja hälsa och trygghet i studiemiljön och de åtgärder som skall vidtas i problem-, olycksfalls- och krissituationer visavi till exempel mobbning, våld, den mentala hälsan, tobaksrökning, alkohol och narkotika, olika slags olyckor och dödsfall.
som hotar den fysiska och psykiska säkerheten och välbefinnandet. Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|