Levan cagareli



Yüklə 30,35 Kb.
tarix29.07.2018
ölçüsü30,35 Kb.
#59506

levan cagareli
anatol fransi, artur Snicleri da sxvebi

leo perucis msoflmxedvelobriv prizmaSi
arseboben avtorebi, romlebmac Zalze mwiri cnobebi dagvitoves Tavis Sesaxeb. swored aseTTa ricxvs ganekuTvneba leo peruci (1882-1957 ww.). praRaSi dabadebuli peruci venaSi cxovrobda da frailihtis literaturul wres ganekuTvneboda. 1938 wels ebrauli warmomavlobis gamo igi iZulebuli gaxda palestinaSi emigraciiT exsna Tavi nacisturi reJimisgan. 20-30-ian wlebSi erTob popularuli mwerali, mwerali, romlis Semoqmedebasac maRal Sefasebas aZlevdnen rixard bermani, herman broxi, Teodor adorno, kurt tuxolski, bertold brexti, karl fon osiecki, xorxe luis borxesi da sxvani, emigraciis Semdeg srul daviwyebas mieca. es usamarTloba man jer kidev 1949 wels iwinaswarmetyvela:
gadamwyveti faqtorebi, gazeTebi, kritika, gamomcemlebi da literaturis istoria ise meqceva, TiTqos aRar varsebobde, da arc arasdros mearsebos. miT ufro sarwmunoa Cemi aRdgoma ormoci wlis Semdeg, rodesac romelime literaturis istorikosi aRmomaCens da vai-viSs atexs imis gamo, rom Cemi romanebi ase usamarTlod yofila daviwyebuli. (miuleri 1992,7; aq da Semdeg Targmani Cvenia – l.c.)
marTlac, 80-ian wlebSi doqtor hans-harald miuleris (hamburgi) wyalobiT leo perucis romanebi da moTxrobebi kvlav xelmisawvdomi xdeba farTo sazogadoebisTvis. Tan-da-Tan iwyeba misi nawarmoebebis mecnieruli kvleva; miviwyebul avtors ukve simpoziumebi da disertaciebi eTmoba.1 Tumca kritikaSi azrTa sxvadasxvaoba sufevs perucis SemoqmedebisTvis Janrobrivi Tu literaturul-istoriuli adgilis miCenis Sesaxeb: mas xan fantast mwerlebs miakuTvneben, xan – deteqtivuri romanebis avtorebs, xan ki – venis modernizmis CarCoebSi aTavseben.2

aseTi mravalferovneba iman ganapiroba, rom leo peruci kategoriul uars acxadebda interviuebsa da Tavisi nawarmoebebis komentirebaze. erT-erTi gazeTis redaqcias, romelmac perucs misi biografia sTxova, igi swerda: “Cemi Sinagani ganviTareba naTeli gaxdeba Cemi romenebis wakiTxvis Semdeg yvelasaTvis, Cems garda.” (miuleri 1985,181) amrigad, leo perucma ar dagvitova pirdapiri miniSneba imaze, rogor unda movaxdinoT misi nawarmoebebis interpretacia. samagierod, Cven SemogvrCa misi ramdenime literaturuli feletoni, romlis analizis Semdegac, vfiqrobT, SesaZlebeli gaxdeba, rom davaxasiaTod leo peruci – rogorc mwerali, gavarkvioT misi poetikis ZiriTadi Taviseburebani da sicxade SevitanoT misi literaturuli memkvidreobis Janrobriv statusSi.

* * *

Tavis erT-erT gviandel feletonSi – “glova erTi gardacvlilis gamo” (1939 w.) peruci ixsenebs axalgazrdobis wlebs, im dros, roca megobarma da Tanaklaselma rixard bermanma is Tavis mier daarsebul literaturul wreSi – frailihtSi (sityva-sityviT: “Ria cis qveS”) Seiyvana:


“frailihti” gaxldaT bolo klasis gimnazistebisgan Semdgari gaerTianeba, romelsac Tvrameti wlis arnold hiolrigelma mouyara Tavi – maSin igi jer kidev Tavis samoqalaqo saxels, rihard a.bermans, atarebda. universitetis mopirdapire mxares mdebare mcire kafeSi ikribeboda xolme ociode kaci, raTa erTmaneTisTvis TavianTi lirikuli leqsebi, novelebi, tragediebi Tu “epizodebi dausrulebeli romanidan” waekiTxa. am leqsebis gagonebisas ifiqrebdiT, rom isini rilkes mdivnis kalams ekuTvnoda, tragediebi strindbergs mogagonebdaT, novelebis naTlimama Tavisdauneburad knut hamsuni gaxldaT, “epizodebi dausrulebeli romanidan” ki TavianT arsebobas es-esaa gamocemul “budenbrokebs” umadloda. (peruci 1996,223-224)
frailihtis wevrebis interesTa sfero metad farTo iyo: literaturasa da xelovnebasTan erTad maT ainteresebdaT musika, arqiteqtura, fsiqoanalizi da filosofia – maleri, Sionbergi, klimti, kokoSka, vagneri, froidi da maxi maTTvis ubralo saxelebi ki ara, cocxali Tanamedroveebi iyvnen, romelTa moRvaweobasac isini uSualod adevnebdnen Tvalyurs. niWi da ganaTleba am literaturul wreSi Taviseburad erwymoda erTgvar revoluciur ganwyobas. am “revoluciur eTikosTa” gmiri hugo fon hofmansTalisa da “axalgazrda venis” dekadenti mwerlebis nacvlad karl krausi gaxldaT, mwerali, romelic saukunis mijnaze venis literaturasa da xelovnebaSi fexmokidebuli esTetizmis winaaRmdeg eweoda polemikas. (lorenci 1995,156-170) miuxedavad imisa, rom peruci aRtacebiT ismenda karl krausis leqciebs, mas “axalgazrda venis” mwerlebs Sorisac hyavda Tavisi simpaTiebi. gansakuTrebul pativs scemda is artur Sniclers, romelsac 1908 wels vrceli statia miuZRvna; rixard beer-hofmanTan ki mas emigraciamde akavSirebda megobroba. swored rixard beer-hofmans gaugzavna man Tavisi pirveli novela Sesafaseblad. noveliT aRtacebulma axalgazrda venis metrma ki jer sruliad ucnobi axalgazrda mwerlis nawarmoebi venis erT-erT gazeTSi gamoaqveynebina.

perucis garda frailihtis wres praRuli warmoSobis kidev ori mwerlis saxeli ukavSirdeba; es gaxlavT franc verfeli da “avstrieli dostoevski” – ernst vaisi. rixard bermanis cnobiT, perucs swored frailihtis wreSi yofnisas dauwyia muSaoba Tavis pirvel romanze mesame tyvia, romelic sakuTari literaturuli mowodebisadmi skeptikurad ganwyobilma mweralma mxolod 1915 wels gamoaqveynebina. amrigad, leo perucis – rogorc mwerlis Camoyalibeba moxda wreSi, romelic erTi mxriv, venis modernizmis wiaRSi aRmocenda, meore mxriv ki – am ukanasknelis daZlevis aSkara niSnebs atarebda.

1907 wels dawerili feletoni “1750 wlisTvis” anatol franss eZRvneba. aq Tavs iCens ramdenime principi, romlebic mogvianebiT leo perucis istoriuli romanis koncefcias daedeba safuZvlad. dasawyisSi igi anatol fransis iumoris gansakuTrebulobaze msjelobs:
arseboben sxvadasxva saxis iumoristebi. maT Soris autanelni arian isini, romlebic Tavis gamogonebaze Tavad xarxareben. [...] anatol fransi ki ufro windaxedulia. is dums da sruliad seriozuli gamometyveleba aqvs. mkiTxveli Cerdeba da kvdeba siciliT – anatol fransi ki ar icinis. (peruci 1996,198)
leo perucma kidev ufro daxvewa Tavis nawarmoebebSi iumoris es forma, Tumca amaze metad man fransisgan Txrobis procesSi avtoris Caurevlobis principi gaiTavisa. amaze mianiSnebs Tundac is, rom perucis aTi romanidan rvaSi intradiegetur-homodiegeturi mTxrobeli gvxvdeba, Tavad avtori ki arsad Cans. perucis nawarmoebebSi ver naxavT avtoriseul remarkebsa Tu sasceno miTiTebebs. am nawarmoebebis kiTxvisas mkiTxveli iZulebuli xdeba gamoeTxovos pasiuri aRmqmelis rols da Tavadac miiRos monawileoba romanis “agebaSi”, raTa gaarkvios, ra moxda nawarmoebis mxatvrul sinamdvileSi. swored am Tvisebis gamo perucs “konstruqciul mTxrobels” uwodeben. (miuleri 1985,200-201)

anatol fransisadmi miZRvnil feletonSi kidev erT sayuradRebo cnobas vpoulobT:


wigns gverdze gadadeb da eWvis ucnauri grZnoba Tavs ar ganebebs. is droeba, romelsac fransi aRwers, aqamde erTob ugulebelyofili iyo literaturaSi [...]. anatolöfransi kulturis istoriis am monakveTs aRiqvams ara ise, rogorc Cven gvCvevia. safrangeTi didi revoluciis molodinSi. [...] vin aris marTali? mwerali Tu mematiane? (peruci 1996,199-200)
am sityvebis daweridan gava sul ramdenime weli da leo peruci Tavis pirvelive istoriul romans safuZvlad daudebs koncefcias, romelSic uTuod igrZnoba anatol fransis gavlena. XIX saukunis istoriuli romanebisgan gansxvavebiT, romelTa avtorebic cdilobdnen matianis erTgulni darCeniliyvnen da mxolod Sesabamisi istoriuli koloritiT SeemosaT TavianTi nawarmoebebi, peruci sruliad gansxvavebul gzas irCevs. is irCevda xolme istoriul movlenas, romlis Sesaxebac cota ram iyo cnobili, da cdilobda sakuTari fantaziiT Seevso igi. sanam romelime romanze daiwyebda muSaobas, leo peruci biblioTekebSi awarmoebda winaswar kvleva-Ziebas, raTa TiToeuli detali istoriuli damajereblobiT gadmoeca. amis miuxedavad am romanebis Temebi pirvel yovlisa perucis Tanamedroeveobis Temebsa da problemebs exmianeba. amrigad, albaT mizanSewonili iqneba, Tu mcire Sesworebas SevitanT germanuli literaturis istoriaSi: aqamde iTvleboda, rom Tanamedrove istoriul romans alfred dioblinma Cauyara safuZveli 1918 wels Tavisi valenStainiT, Tumca, rogorc irkveva, 1915 wels leo perucis mesame tyvia ukve arRvevs XIX saukunis istoriuli romanis tradiciebs.

rogorc zemoT aRvniSneT, leo perucis erT-erTi kerpi axalgazrda venis mniSvnelovani warmomadgeneli, artur Snocleri gaxldaT. mas 1908 wels grilparceris saxelobis jildo mianiWes. swored am RirsSesaniSnav TariRs miuZRvna leo perucma Tavisi feletoni “Snicleri”. aq igi xotbas asxams Sniclers – rogorc novelis ostats:


ucnauria, magram araferia didi xelovanisTvis imaze ufro mZime da daufasebeli, vidre novelis wera. ukanaskneli gverdis ukanaskneli sami xazi – esaa problema, romelsac novelistebis umravlesoba ver arTmevs xolme Tavs. saxeldobr, aq mTavaria, mokle droSi mkiTxvels mostaco is adamianebi, romlebic Seuyvarda, is saxeebi, romlebic gaiTavisa da gaiazra. amas Zalian cota mwerali axerxebs. aseTi ram TiTqmis yovelTvis Cvens survils ewinaaRmdegeba da CvenSi ukmayofilebas iwvevs. mkiTxvels metis gageba surs im adamianebis Sesaxeb, romlebic misTvis sul cota xnis win ase axlobelni iyvnen; igi imedgacruebuli rCeba, roca mwerali xmas aRar iRebs. Snicleri ki mkiTxvels ise Wkvianurad da windaxedulad epyroba, rogorc eqimi epyroba xolme ugvano bavSvs. xelCakidebuli miyavs igi da uecrad miuTiTebs raRac lamazsa da damafiqrebelze, rac mxolod Soridan Tu ukavSirdeba mimdinare movlenebs, Semdeg ki faqizad da TamaS-TamaSiT arTmevs mas Tojinas, ise rom bavSvi amas verc ki grZnobs, da uecrad mkiTxvelic amCnevs, rom ambavi dasrulebulia, Tavad ki marto darCenila. (peruci 1996,208-209)
perucis mier esoden SesaniSnavad daxasiaTebuli moulodneli finali, romelic novelis mkiTxvels atydeba xolme Tavs da dabneulobasTan erTad mis aRSfoTebasac iwvevs, mogvianebiT damaxasiaTebeli niSani gaxda ara mxolod misi novelistikisTvis, aramed romanebisTvisac. SeiZleba iTqvas, rom peruci aq ufro Sorsac midis: mokrZalebuli bolosityvis saxiT darTuli eqstradiegeturi CarCo mis nawarmoebebSi, rogoc wesi, mTeli ambis dekodirebas iwvevs da momxdars sruliad sxvagvarad warmoaCens.

unda aRiniSnos isic, rom Sniclerisgan perucma moulodneli finalis garda kidev sxva mravali elementi imemkvidra. rogorc cnobilia, swored Sniclerma SemoiRo germanulenovan literaturaSi Sinagani monologis teqnika (“leitenanti gustli”, 1900 w.), manve Cauyara safuZveli eqsperimentul fsiqoanalitikur moTxrobas (“kvdoma”, 1892 w.) da saerTod, is cnobili iyo Tavisi naratiuli eqsperimentebiT (“winaswarmetyveleba”, 1904 w.). zogierTi mkvlevari uamravi paralelisa Tu msgavsebis arsebobas adastureba am ori avstrieli mwerlis SemoqmedebaSi. yvelaze mniSvnelovani ki isaa, rom perucis nawarmoebTa umravlesoba erTi SexedviT konservatuli, klasikuri formis miuxedavad Sinagani monologis erTgvar saxesxvaobas warmoadgens. aq yvelaferi moTxrobilia (erT-erTi) mTavari moqmedi piris mier, romelic Txrobisas aSkara tendenciurobas amJRavnebs da urTierTgamomricxavi gancxadebebiT eWvis qveS ayenebs Tavis naambobs. iseve, rogorc Sinagani monologis teqnikiT Sesrulebul nawarmoebebSi, aqac mTxrobelia is erTaderTi komunikanti, romlis naambobis safuZvelzec unda ganxorcieldes misi daxasiaTeba da mis irgvliv arsebuli samyaros warmodgena.

agreTve artur Sniclerisgan imemkvidra leo perucma arasarwmuno Txrobis teqnika; (martinesi/Sefeli 2000,95-107) am ukanasknelis teqstebSi TiTqmis yvela mTxrobeli arasarwmunoa. am formaluri maxasiaTeblebis garda leo perucis Semoqmedeba Tematuradac ukavSirdeba axalgazrda venis literaturas; aq Tavs iCens depersonalizaciis, pirovnulobis dakargvisa da Ziebis, ocnebisa da sinamdvilis dapirispirebis problemebi. (liuTi 1990)

is, rom eqim SniclerSi sadazRveo maTematikosi leo peruci Tavis literaturul winamorbeds xedavda, misi feletonis ukanaskneli sityvebidanac Cans, romlebSic advilad SeimCneva msgavseba perucis mier Tavis “Sinagan ganviTarebaze” warmoTqmul frazasTan:


Sniclerma, rogorc movlenaTa mayurebelma da ganmmartebelma, yvela Tavis nawarmoebSi Cado sakuTari suli. advili iqneba davinaxoT misi ganviTareba, Tu gverdigverd davawyobT im niRbebs, romlebsac is Tavis nawarmoebebSi ikeTebda. misi Camoyalibeba ki SeiZleba erTi mokle winadadebiT gamoiTqvas: Tavis adreul nawarmoebebSi mas dendid mohqonda Tavi, gviandel nawarmoebebSi – poetad, ukanasknel maTganSi ki – eqimad. (peruci 1996,210)
1931 wels artur Snicleris gardacvalebis gamo leo peruci ityvis: “gardaicvala Cveni epoqis avstria”. Tavad perucis gardacvalebasac zogierTi mkvlevari simbolur TariRad miiCnevs. igi ukanaskneli habsburgi imperatoris – franc iozefis, gardacvalebis adgilze, habsburgebis sazafxulo rezidenciaSi, bad iSlSi gardaicvala, riTac TiTqos habsburguli miTosisa da masTan dakavSirebuli venis modernizmis epoqis aRsasrulze mianiSna. (gimpli 2002,230)

yuradRebis Rirsia leo perucis kidev erTi feletoni, romelic dRes miviwyebuli mwerlis, paul madsakis romans eTmoba (“paul madsaki: ‘Savi magi’”, 1925 w.). es feletoni sayuradReboa imdenad, ramdenadac masSi mkafiod Cans perucis damokidebuleba fantastikuri literaturisadmi:


namdvili xelovani moCvenebiTobisa da tyuilis samyaros winaaRmdeg sasowarkveTil brZolaSi – swored esaa romanis ZiriTadi Tema. fantastikuri elementis gazviadebiTa da gadaWarbebiT mwerali miznad isaxavs, satiruli STabeWdileba moaxdinos mkiTxvelze. gadmocemisa da Txzvis Taviseburi teqnikiT igi dascinis meirinkis epigonebs, SeSlili literaturis mgloviare derviSebs, romlebsac yovel fexis nabijze TeTri Tagvebi da Savi magebi elandebaT. (peruci 1996,211-212)
rogorc vxedavT, leo peruci mkacrad emijneba meirinkisa da misi mimdevrebis okultur fantastikas da mowonebas gamoTqvams im nawarmoebisadmi, romelSic fantastikuri elementi satirul efeqts emsaxureba da TviTparodirebis xerxiT mTlianad Janris kritikas isaxavs miznad. vfiqrobT, perucis nawarmoebebSic analogiuri fenomeni iCens Tavs: fantastikuri elementi aqac funqcionalizebulia, igi arasarwmuno mTxroblis strategias aaSkaravebs da warmoadgens avtorefleqsiur miniSnebas CarTuli (intradiegeturi) moTxrobis fiqciur, gamogonil xasiaTze. (miuleri 2001,189-190)

aseTivea leo perucis damokidebuleba deteqtivuri Janris literaturis mimarT. valter beniaminis eses sapasuxod daweril werilSi leo peruci wers: “arasdros damiweria deteqtivuri romani, saerTod arasdros damiweria wigni, romelic kritikaSi ‘mogzaurobisas sakiTxavi deteqtivuri romanebis’ saxeliT SeiZleba Sesuliyo.” (miuleri 1985,197)

***

zemoTqmulis safuZvelze aSkaravdeba leo perucis literaturuli silueti. mas sakmaod gankerZoebuli adgili ukavia venis modernizmis literaturaSi. is Tavisi epoqis Svilia, Tumca originalobiT gamoirCeva da Tanamedroveebisgan mkveTrad gansxvavebul nawarmoebebs qmnis. misi Semoqmedeba warmoadgens erTgvar sinTezs klasikuri romanis formasa da modernistul Tematikas Soris. misi novelebi da moTxrobebi gizidavs damaintrigebeli siuJetebiTa da dinamikuri moqmedebiT da mxolod kiTxvis dasrulebis Semdeg xdeba naTeli, rom, erTi SexedviT, “msubuqi” moTxrobis ukan maTematikuri sizustiT Seqmnili, urTulesi konstruqcia imaleba.



zogi kritikosi leo perucs agata kristisa da franc kafkas fenomenalur kombinaciad Tvlis, zogic mas “avstriel borxesad” moixseniebs, Tumca, vfiqrobT, yvelaze ukeT is TviTon axasiaTebs Tavisi Txrobis stils: “yovelTvis vcdilob vwero ise, rogorc bebia miyveboda xolme zRaprebs.” (miuleri 1992,60)
literatura
bergi 1991 Berg, Stephan: Schlimme Zeiten, böse Räume. Zeit- und Raumstrukturen in der phantastischen Literatur des 20. Jahrhunderts. Stuttgart 1991

karboneli 1986 Carbonell, Veronica Jaffé: Leo Perutz. Ein Autor deutschsprachiger phantastischer Literatur zu Beginn des 20. Jahrhunderts. München 1986

forsteri 2002 Forster, Brigitte/ Müller, Hans-Harald (Hgg.): Leo Perutz. Unruhige Träume – Abgründige Konstruktionen. Dimensionen des Werks, Stationen der Wirkung. Wien: Sonderzahl 2002

gimpli 2002 Gimpl, Georg: “Späte Heimkehr? Leo Perutz und ‘das jüdische Prag’”. In: Forster/ Müller, 2002, S. 219-245

lorenci 1995 Lorenz, Dagmar: Wiener Moderne. Stuttgart, Weimar: Metzler 1995

liuTi 1988 Lüth, Reinhard: Drommetenrot und Azurblau. Studien zur Affinität von Erzähltechnik und Phantastik in Romanen von Leo Perutz und Alexander Lernet-Holenia. Meitingen 1988

liuTi 1990 Lüth, Reinhard: “Leo Perutz und das Fin-de Siécle. Zu den literarischen Anfängen des Romanautors Leo Perutz und ihren Wurzeln in der Wiener Literatur um 1900”. In: Modern Austrian Literature. Vol. 23, N. 1, 1990, S. 35-49

mandelarci 1992 Mandelartz, Michael: Poetik und Historik: christliche und jüdische Geschichtstheologie in den historischen Romanen von Leo Perutz. Tübingen: Niemeyer 1992

martinesi / Sefeli 2000 Martinez, Matias/ Scheffel, Michael: Einführung in die Erzähltheorie. München: Beck 2000

muraiama 1979 Murayama, Masato: Leo Perutz. Die historischen Romane. [Diss.] Wien 1979

miuleri 1992 Müller, Hans-Harald: Leo Perutz. München: Beck 1992

miuleri 1985 Müller, Hans-Harald: “Leo Perutz – ein biographischer Essay”. Nachwort in: Leo Perutz: Herr erbarme dich meiner. Wien, Hamburg 1985

miuleri 2001 Müller, Hans-Harald: “Literarische Phantastik oder Interpretationsprobleme? Zur Erzählkonzeption von Leo Perutz – dargestellt an der Novelle ‘Nur ein Druck auf dem Knopf’”. In: Grenzüberschreitungen um 1900. Österreichische Literatur im Übergang. Hg. v. Thomas Eicher. Oberhausen: Athena 2001

noihauzi 1984 Neuhaus, Dietrich: Erinnerung und Schrecken. Die Einheit von Geschichte, Phantastik und Mathematik im Werk Leo Perutz’. Frankfurt a.M. 1984

peruci 1996 Perutz, Leo: Mainacht in Wien. Romanfragmente. Kleine Erzählprosa. Feuilletons. Aus dem Nachlaß. Wien: Szolnay 1996

The Reception of Anatole France, Arthur Schnitzler and the others

in the essayistic Work of Leo Perutz

Summary


The article analyses four essays of the austrian writer Leo Perutz (1882-1957) in order to reveal the main features of his poetics and determine the generic statuse of his works.

Leo Perutz is one of the writers who strictly refuse to give any authorial comment upon their own novels. However we can derive his literary face from his essays. Considering the influence of the writers such as Anatole France and Arthur Schnitzler on the conscousness of Leo Perutz leads to the conclusion that he took up the separate place within the Wiener Moderne: He created original works which indicated the general tendencies of his epoch and at the same time enormously differed from the works of his contemporaries. The novels of Perutz synthesize the shape of classical novel with the modernist themes. His stories attract ones attention by their action. Merely at the end of the text a reader may realize that there is always a precise, complex and sophisticated construction hidden behind the surface of an absorbing story. Hence we should not compare the legacy of Leo Perutz either with Agatha Christie’s detective stories or with experimental prose of Franz Kafka, but accept its incomarable individuality and originality.



cagareli levan – literaturismcodne; ilia WavWavaZis saxelmwifo universitetis asistent-profesori; gamoqveynebuli aqvs statiebis krebuli “fiqcia, fantastika, arasando Txroba” (2006 w.), da monografia “arno Smitis gviandeli proza rogorc metafiqcia” (2008 w.).



1 leo perucisadmi miZRvnili pirveli saerTaSoriso simpoziumi (Colloque Internationale: Leo Perutz) gaimarTa 1991 wlis 8 da 9 marts parizSi. misadmi miZRvnili meore saerTaSoriso simpoziumi Sedga 2000 wlis 20-23 seqtembers venasa da praRaSi. ix. Brigitte Forster, Hans-Harald Müller (Hgg.): Leo Perutz. Unruhige Träume – Abgründige Konstruktionen. Dimensionen des Werks, Stationen der Wirkung. Wien: Sonderzahl 2002, S. 7

2 istoriul aspeqtSi leo perucs Semdegi avtorebi ganixilaven: Masato Murayama: Leo Perutz. Die historischen Romane. [Diss.] Wien 1979; Dietrich Neuhaus: Erinnerung und Schrecken. Die Einheit von Geschichte, Phantastik und Mathematik im Werk Leo Perutz’. Frankfurt a.M. 1984; Michael Mandelartz: Poetik und Historik: christliche und jüdische Geschichtstheologie in den historischen Romanen von Leo Perutz. Tübingen: Niemeyer 1992. fantastikur Janrs perucis nawarmoebebs Semdegi naSromebi ganakuTvnebs: Veronica Jaffé Carbonell: Leo Perutz. Ein Autor deutschsprachiger phantastischer Literatur zu Beginn des 20. Jahrhunderts. München 1986; Reinhard Lüth: Drommetenrot und Azurblau. Studien zur Affinität von Erzähltechnik und Phantastik in Romanen von Leo Perutz und Alexander Lernet-Holenia. Meitingen 1988; Stephan Berg: Schlimme Zeiten, böse Räume. Zeit- und Raumstrukturen in der phantastischen Literatur des 20. Jahrhunderts. Stuttgart 1991.

Yüklə 30,35 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©www.genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə