Det finns ett 50-tal olika finansiella funktioner i Microsoft Excel. Dessa funktioner är utomordentligt användbara inom nästan hela det ekonomiska fältet och underlättar i en del fall väsentligt det dagliga arbetet. Vi ska kika närmare på tre av dessa finansfunktioner, nämligen
annuitet, slutvärde och ränta.
Annuitet (lite svårare)
Annuitetsbetalningar är en vanlig återbetalningsmetod. Den bygger på att man räknar fram ett belopp - annuiteten - som, om det betalas vid varje amorteringstillfälle, räcker till både ränta på restskulden och amortering så att lånet är slutbetalat vid kredittidens slut. Eftersom det belopp som betalas är lika stort vid varje tillfälle, utgörs detta vid kredittidens början till en större del av ränta och en mindre del av amortering. Efter
hand som skulden amorteras ned, minskar räntedelen och det blir större utrymme för amortering.
-Klart som korvspad? Om inte, kanske ett exempel kan förtydliga. Vi tänker oss att vi köper en ny BMW Z3 Ecofuel för det facila priset 309 900 kronor. I utbyte lämnar vi vår gamla Skoda Felicia som bilhandlaren värderar till 45 000 kronor. Vi betalar 150 000 kronor kontant. Resterande belopp läggs upp som ett annuitetslån på tre år och till 6,5% ränta som ska betalas varje månad i efterskott. Hur stor blir annuiteten per månad? Låt oss ställa upp alltihop i Excel:
-
Skriv först in informationen som på bilden
-
Klicka på .
-
Skriv ränta och klicka på Kör
Nu ser du funktioner som har med räntebetalningar att göra
-
Välj funktionen BETALNING genom att dubbelklicka på den i listan
-
Fyll i dialogrutan som på bilden nedan och bekräfta
Notera särskilt hur årsräntan delas med 12 för att vi ska få ett korrekt månadsvärde. En annan sak som först kan verka förvirrande är att en annuitet alltid redovisas som ett negativt värde. Det ska uppfattas som att annuiteten utgör en skuld som man tänker betala. Prova nu att göra
en egen kalkyl för köp av en Skoda Fabia med följande ingångsvärden:
-
Nya bilens pris: 112 900 kronor
-
Gamla bilens inbytesvärde: 56 000 kronor
-
Kontant: 15 000 kronor
-
Räntesats (år): 5%
-
Kredittid: 24 månader
På nedanstående bild ser du hur jag har gjort.
Slutvärde
Med hjälp av finansfunktionen
slutvärde kan man beräkna det framtida värdet av en periodisk insättning givet en konstant ränta. Eftersom insättningen
utgör en utgift, ska den anges som ett negativt tal (ett resonemang som vi känner igen från annuitetsberäkningarna ovan). Låt oss nu se ett exempel på hur den här funktionen kan användas. Vi föreställer oss att när Kalle föds så bestämmer sig hans snälla farmor Alice för att sätta in 1000 kronor varje år till och med Kalles 18-årsdag. Räntan fastställs till tre procent per år. Uppställt i Excel ser det ut så här:
Gör nu ett eget exempel där det istället är Tekla som får 640 kronor varje månad i tre år som hon sätter in på ett konto med 3,75% ränta. Beräkna hur mycket pengar Tekla har när de tre åren förflutit?
På nästa sida ser du hur jag har gjort.