Text: lena heimlén foto: anna persson/shutterstock



Yüklə 83,67 Kb.
Pdf görüntüsü
tarix20.10.2017
ölçüsü83,67 Kb.
#5820


8

Brukshundsrasernas

mentalitet  

Text: lena heimlén  foto: anna persson/shutterstock  

Inom Svenska brukshundklubben (SBK) pågår (heta) diskussioner om förändringen av 

Mentaltest (MT). Från tid till annan diskuteras även Mentalbeskrivning Hund (MH), hur 

de används, vad det är man mäter och vilken nytta SBK:s rasklubbar har av MT och MH 

i sitt avelsarbete.

Tema:


– går utvecklingen framåt ?

I

      



Svenska kennelklubbens grundregler punkt 2:3 står: 

”Hund som uppvisar beteendestörning i form av överdriv-

na rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade el-

ler för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel”. 

Vid en genomläsning av brukshundsrasernas Rasspecifika av-

elsstrategier, RAS, kan man bli en aning förskräckt över att 

ett flertal innehåller skrivningar om just rädslebeteenden som 

problem. I synnerhet som rädslor och aggressioner är ärftliga 

egenskaper.

Rasspecifika avelsstrategier, RAS



Karin Drotz är avelskonsulent på Avdelningen för avel och 

hälsa vid Svenska kennelklubben (SKK), som tillsammans med 

specialklubbar (bland annat Svenska brukshundklubben, SBK) 

och rasklubbar arbetar för att ta fram strategier för aveln inom 

vissa raser. RAS är en handlingsplan för friska och funktio-

nella hundar ur alla aspekter, enkelt uttryckt.

– Utvärdering och revidering 

ansvarar specialklubben för. 

Centralt från SKK har vi gått 

ut med påminnelser där vi ber 

klubbarna se över när revide-

ringar ska göras. Det finns bris-

ter, både när det gäller utvärde-

ring och revidering av RAS, men 

också goda exempel förstås där 

klubbar redovisar alla utvärderingar år från år på sin hemsida, 

säger Karin Drotz. I klubbarnas verksamhetsberättelser ska ut-

värdering av RAS ha en given plats och specialklubbarna har 

en viktig roll när det gäller att ”hålla ordning”.

– Inom SBK arbetar man enligt min erfarenhet nu aktivt med 

revideringar av RAS, men ibland uppstår ett glapp när ras-

klubbar lämnar över sitt RAS-arbete till specialklubben för vi-

darebefordran till SKK:s Avelskommitté (AK). Specialklubben 

kan ha synpunkter och föreslå ändringar och ibland blir också 

RAS återremitterat av SKK/AK, säger Karin.

Byte av styrelser kan vara ett annat skäl till att hanteringen 

av RAS drar ut på tiden och Karin Drotz menar att för att 

undvika obehagliga överraskningar i slutskedet bör ras- och 

specialklubben samverka under hela processen med att revi-

dera RAS.

Vad är MH?

Mentalbeskrivning Hund (MH) beskriver ett antal beteenden 

som, genom forskning, visat sig vara ärftliga. MH består av tio 

standardiserade situationer där ett antal delmoment graderas 

med intensitetsskala. Det är alltså inget prov eller test som ger 

godkänt eller underkänt; hund 

och förare går genom en bana 

med olika moment där hundens 

beteende och reaktioner doku-

menteras. Ungefär som en pro-

menad i skogen där det händer 

en rad oväntade saker. Syftet är 

att beskriva hundens sociala för-

måga, rädsla, aggressivitet och 

lekfullhet mm. Resultatet ger en bild av hur en enskild hunds 

mentalitet är och kan jämföras både inom rasen och i förhål-

lande till genomsnittet för brukshundsraserna.

MH är skapat som ett avelsverktyg med tanken att man ska 

Det finns brister, både 

när det gäller utvärdering och 

revidering av RAS, men också 

goda exempel förstås.



HUNDEN

Bruks


HUN-


9

TEMA: Brukshundsrasernas mentalitet

Vilka egenskaper 

man ska prioritera är 

ett ständigt dilemma och 

kan skapa konflikter.

kunna välja avelsdjur utifrån objektiva mätningar. Att många 

hundar beskrivs ger även en bra bild av olika rasers mentala 

status och av hur de utvecklas över tid.

Vad är Mentaltest (MT)

Benämningen Mentaltest (MT) hänger fortfarande med, trots 

att det egentligen är ”Mentaldelen” i Korning där en del består 

av test av hundens mentalitet och en del är bedömning av ex-

teriören (här är det inte fråga om 

utställningsmeriter, utan en ex-

teriörbeskrivning). Hundar som 

blir godkända i båda delarna 

erhåller den meriterande titeln 

korad.

MT innehåller delar som 



bland annat samarbete, social 

självsäkerhet och rädslor. Nya 

moment och nytt protokoll in-

fördes 2007 och för närvarande pågår ett omfattande arbete 

för att förbättra testet. Ett flertal utvärderingar har genom-

förts, bland annat har forskaren och genetikern Per Arvelius 

analyserat arvbarheten för de egenskaper som mäts i MT. 

Vilka egenskaper vill vi se hos brukshundsraserna?

Vilka egenskaper vill vi se hos brukshundraserna, är en viktig 

första fråga. Och varför? Dessutom, finns det några egenska-

per som vi missar med MH och MT och finns det kanske egen-

skaper som vi har svårt att mäta?

– Vilka egenskaper man vill se beror på ens intressen, menar 

Per Arvelius. Om inte rasklubben inom sig kan enas om det 

utan alla drar åt olika håll kommer man inte framåt. Vilka 

egenskaper man ska prioritera är ett ständigt dilemma och kan 

skapa konflikter. Inte bara mellan olika intressegrupper inom 

en ras, det kan även uppstå konflikter mellan den enskilda upp-

födarens intressen å ena sidan, och vad som är till gagn för 

rasen som helhet å den andra.

Samtliga SBK:s raser har upprättat RAS, men trots att dessa 

ska vara levande dokument och revideras löpande, är det ett 

flertal som är relativt gamla och bygger på statistik från början 

av 2000-talet. Flera rasklubbar har satt upp mål som inne-

bär att fler hundar ska genomgå MH, man ska verka för att 

minska rädslereaktioner och att bibehålla skottfastheten hos 

hundarna i de fall den är god, att förbättra skottfastheten i de 

fall den är mindre god samt att få uppfödarkåren att sträva 

efter att använda avelsdjur med den mentalitet som rasklubben 

eftersträvar. 

Brukshunden har valt att titta mer specifikt på tre raser: tysk 

schäferhund, riesenschnauzer och belgisk vallhund/malinois. 

Vi har kontaktat representanter för rasklubbarna och har även 

varit i kontakt med några namnkunniga instruktörer och fors-

kare. Tyvärr har vi inte fått svar från alla, så vi har fått söka 

information i RAS och på klubbarnas webbsidor.



Jan Gyllensten, mentalbeskrivare, mentaldomare och tidi-

gare utbildningsledare i polisens hundverksamhet tvekar inte. 

– Bra nerver! säger han mycket bestämt. De flesta rasklub-

barna är överens om att bra 

nerver är den viktigaste egen-

skapen. Det är ju nerverna som 

styr hunden, ger den förmågan 

att kunna koppla av och tolka 

händelser rätt samt att kunna 

koncentrera sig och göra rätt sa-

ker även när anspänningen och 

stressen höjs. En hund med bra 

nerver har också lättare att, när 

tillfälle ges, ta sig ur anspänning och stress som den kommit in 

i. Detta kallas att hunden avreagerar.

Jan menar att just hundens förmåga att kunna tolka händel-

ser och signaler på rätt sätt och att inte i tid och otid svara med 

aggression på retningar och händelser där detta inte behövs, 

är grundläggande för en bra brukshund oavsett användnings-

område. En annan egenskap som Jan menar att man vill se hos 

SBKs raser är lek-/kamplust som kan driva hunden oavsett om 

det gäller att spåra, leta efter saker och personer såväl som i 

lydnad, drag, skyddsarbete och många andra aktiviteter.

Reino Oskarsson, med en lång meritlista inom SBK som bla 

instruktör, mentalbeskrivare och ordförande i Distrikt väst 

schäferhundsklubben, nämner tre viktiga egenskaper.

– Inte för stora rädslor, bra samarbetsförmåga och en bra 

motor/arbetslust, säger Reino. Finns detta, hänger resten på 

föraren.


I RAS-dokumentet för schäfer (tysk schäferhund) står att 

rasens mentalitet är bra, det framgår av studier från MH och 

på studier gjorda från den svenska korningen (MT – Mental-

test). De egenskaper som är viktigast för bruksarbete och som 

har stor betydelse för hundars framgångar på bruksprov är så 

kallad ”boldness”, dvs socialitet, jaktintresse, lekfullhet och 

nyfikenhet/orädsla. I dokumentets slutord slås också fast att 

”Redan från rasens tillkomst ansågs det att schäferhunden 

skulle besitta mod- och kamplust, den skulle dessutom vara en 

förig och samarbetsvillig hund.”

Svenska riesenschnauzerklubbens ordförande Hans Gunnars-

son är inne på samma linje.

– Vi vill se en orädd och oöm riesenschnauzer med stor 

arbetsvilja, säger han. En hund som passar både bruks/IPO/

draghundstävlingar men också såsom tjänstehund inom både 

försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Be-

redskap (MSB).

I rasens RAS framhävs stor arbetsvilja, uthållighet och här-

dighet och med egenskaper som tillgänglighet, öppenhet och 

lagom hårdhet som de egenskaper man helst vill se och som gör 

den till en utmärkt bruks- och tjänstehund men även en trevlig 

sällskaps- och familjehund.

Även Hans Gunnarsson nämner samspelet/samarbetet mellan 

hund och förare som viktigt men som kan vara svårt att mäta.

Finns det egenskaper som vi har svårt att ”mäta”? 



Per Arvelius menar att A och O för att kunna förbättra de 

mentala egenskaperna hos våra hundar genom avel, är att ha 

bra mätmetoder för dem. Han säger med eftertryck att SBK är 

mycket bra på att mäta, men det räcker inte att mäta, resul-



Australian shepherd.

HUNDEN

Bruks



10

HUNDEN

Bruks


TEMA: Brukshundsrasernas mentalitet

taten måste vara användbara – och användas – i avelsarbetet. 

– Beteendeegenskaper är generellt svåra att mäta, säger Per 

Arvelius, och det finns många orsaker till att beteende är svår-

mätt. En orsak är att vi försöker fånga något som inte går att 

se, nämligen ”temperament”. Detta är svårt nog hos männ-

iskor och de går ändå att prata med. 

Samarbete mellan förare och hund är nå-

got som alla intervjupersoner menar inte 

mäts idag. Det finns helt enkelt inte några 

bra mätmetoder för detta.

– För att mäta avelsmässigt måste man se 

hela kullar och inte bara plocka ut enstaka 

individer, säger Reino Oskarsson. Ett MH 

för en hel kull på till exempel åtta hundar 

där en hund har bra resultat och sju är rent 

dåliga, det ger inga bra avkommor efter den 

hund som gjort bra ifrån sig på MH.

Per Arvelius håller med om att det är 

bättre att titta på hela kullar än bara på en-

staka individer, men att det fortfarande blir 

ett aningen trubbigt verktyg för att förbättra 

aveln.

– Eftersom en hunds beteende till stor del 



beror på dess gener, så är genetiska studier 

av hundars beteende viktigt, bland annat för 

att vi ska lära oss att på bästa sätt ta hänsyn 

till beteendeegenskaper i avelsarbetet. Trots att SBK är duktiga 

på att mäta beteende är arvbarheterna fortfarande förhållan-

devis låga. Detta innebär att det är svårt för en enskild upp-

födare att förutsäga vad en hund kommer nedärva, även om 

man försöker ta hänsyn till hela kullens resultat. Vi behöver gå 

ännu längre och börja skatta så kallade avelsvärden där man 

på ett objektivt sätt tar hänsyn till alla släktingars resultat och 

även väger in olika så kallade miljöfaktorer som kan påverka 

en hunds resultat, som hundens ålder, årstid och vem som är 

domare/beskrivare.

Finns det egenskaper som vi missar med MH/MT?

Även Jan Gyllensten menar att det i MH och 

MT är svårt att mäta och protokollföra en 

hunds samarbetsförmåga på ett bra sätt, men 

vet också att det finns svårigheter att mäta 

denna.

– Jo, de mentala proven måste komplette-



ras med någon form av bruksprov för att få 

en så komplett bild av samarbetsförmågan 

som möjligt. Här kan man säga att mentala 

prov och bruksprov går ”hand i hand”, där 

bruksproven kompletterar med en bild av 

hundens samarbetsförmåga och utbildnings-

barhet. Tyvärr har bruksgrenarna blivit för 

mycket en ren tävlingsform där elitismen gör 

att många ”vanliga” hundägare avstår och 

därmed missar vi breddvalideringen som är 

så viktig för att vi ska kunna få en bred koll 

på brukshundsrasernas samarbetsförmåga. 

Jan vet att han sticker ut hakan, men säger 

samtidigt att om vi ska få de hundar vi vill 

ha måste man ibland vara lite provocerande. 

Förutom brist på bra metoder för att mäta samarbetsförmågan, 

fångas inte hundens stressnivåer tillräckligt i MT, menar Jan.

– Det var meningen att MT skulle bli mer krävande då det 

förändrades 2007, men det blev precis tvärtom! Idag godkänns 

hundar som tidigare hade underkänts och förutom detta med 

samarbetsförmågan, så mäts och bedöms inte hundens stress-

nivå på rätt sätt. Aggressiviteten är ett annat exempel där man 

inte ser i protokollet om hunden i denna är offensivt agerande 

framåt eller defensivt backande, vilket kan vara oerhört intres-

sant för uppfödare och rasklubbar.

I vissa raser, menar Jan, är det nu fel hundar som godkänns. 

Och det är inget han kommit fram till på egen hand, utan sådant 

som visat sig i de utredningar och utvärderingar som gjorts. 

– Eftersom vi 2007 ändrade MT så att – i princip – nervernas 

och kamplustens koefficienter bytte plats, har vi nu fler god-

kända hundar som är mer stressade och har större kamplust än 

vad som är önskvärt och vi tidigare hade, säger Jan.

Hans Gunnarsson,  ordförande i Svenska riesenschnauzer-

klubben:


– I samband med MH så kvarstår ju en hel del av hundens 

mognad. Vid MT känns det som att leklusten prioriteras högre 

än vissa av de andra egenskaperna som tidigare värdesattes högt.

Statistik och fakta

I SBK:s databas ”Lathunden” finns bland annat statistik över 

antal hundar som genomgått MH, bruksmeriter samt godkänt 

eller icke godkänt på mentaldelen i korning och vi tittade när-

mare på några raser för att se om/hur mentaliteten förändrats 

över tid.

När det gäller schäfer har antalet valpregistreringar sjunkit 

kraftigt de senaste åren, från 2095 till 1338 mellan år 2010 

och 2013. Antalet godkända i MT var 43 hundar 2010 och 

2013 var antalet noll men dessa hundar är endast tre år (sep 

2015). Samma siffror gäller antalet icke godkänt MT för både 

malinois och riesenschnauzer svart, år 2013.

Spindeldiagrammen här intill visar ovan nämnda raser både 

jämfört med rasmedel och mot brukshundsrasmedel (genom-

snittet för brukshundraserna) från 2010-2013.

Riesenschnauzer svart

Reg år  Antal reg  

Gk Hkl  Gk MT  Ej gk MT

2010  131  5 2  0

2011  142  5 2  0

2012  135  5 0  0

schäfer

Reg år  Antal reg  



Gk Hkl  Gk MT  Ej gk MT

2010  2095  60 43  2

2011  1987  51 26  2

2012  1842  25 6  0



Gk Hkl = Godkänd högre klass. 

Gk MT = Godkänt mentaltest.

 Statistik uttagen september 2015.

Boxer.

Belgisk vallhund/Malinois

Reg år  Antal reg  

Gk Hkl  Gk MT  Ej gk MT

2010  148  25 9  1

2011  177  31 9  1

2012  164  17 1  0



11

HUNDEN

Bruks


TEMA: Brukshundsrasernas mentalitet

Malionois mot brukshundsrasernas 

genomsnitt 2010-2013.

Den gröna linjen representerar medelvärde och innanför betyder mindre än och utanför är mer än 

medel. Vissa egenskaper är mer önskvärda att ha mer än medel som tex lek, däremot är det mer 

negativt att ligga över medel på t ex rädslor. Observera att antalet beskrivna hundar per ras varierar 

och att medelvärde inte säger något om spridningen inom rasen.

Maria Dahlberg, Svenska brukshundklubben har bidragit med fakta från Lathunden.

Malinois som blivit godkända i högre klass i bruks 

jämfört mot rasmedel 2010-2013.

Riesenschnauzer, svart som blivit godkända i högre 

klass i bruks jämfört mot rasmedel 2010-2013.

Riesenschnauzer, svart mot brukshundsrasernas 

genomsnitt 2010-2013.

Schäfer som blivit godkända i högre klass i bruks 

jämfört mot rasmedel 2010-2013.

Schäfer mot brukshundsrasernas

genomsnitt 2010-2013.

Ras: Belgisk vallhund/malinois

Antal MH-beskrivna: 74 

Provålder: 501,3

Ras: Belgisk vallhund/malinois

Antal MH-beskrivna: 74 

Provålder: 501,3

Ras: Riesenschnauzer, svart

Antal MH-beskrivna: 16 

Provålder: 545,0

Ras: Riesenschnauzer, svart

Antal MH-beskrivna: 16 

Provålder: 545,0

Ras: Schäfer

Antal MH-beskrivna: 727  Provålder: 510,3

Ras: Schäfer

Antal MH-beskrivna: 727  Provålder: 510,3

läs mer på 

www.brukshunden.se 

för Info om 

diagrammen!

Diagrammen är tagna

från Genetica.



12

TEMA: Brukshundsrasernas mentalitet

Har kraven förändrats och går raserna åt rätt håll?

Människan har gått från ett bondesamhälle med hunden som 

gårdvar till en mer urban livsstil, vilket innebär att även hun-

den måste anpassa sig till tätbebyggelse, fler sociala kontakter, 

många möten med andra individer och intryck som kan vara 

svåra att ta in.

– Därför behöver vi arbeta med att fortlöpande minska räds-

lorna inom våra raser, menar Jan Gyllensten, för att de ska 

fungera i dagens samhälle. Uppfödarna och rasklubbarna ska 

svara för och leda det arbetet och måste då ha bra mentala 

prov som verktyg. I de verktygen måste också finnas möjlighe-

ter att markera och belasta hundar som har för höga nivåer på 

sin sociala kamplust. Ser vi till hur dagens MT är uppbyggt, 

finns risken att en stor och intensiv kamplust premieras i allt 

för hög grad. Sker det med hundar som har svårt att låta bli att 

använda sin kamplust och inte kan sluta när den blir tillsagd, 

sänder det helt fel signaler. En bra hund ska kunna vara aktiv 

på olika sätt med uthållighet i det den gör, men måste också 

klara att ”stänga ner aktiviteterna” och koppla av i passivitet!

I princip alla SBK:s rasklubbar har som målsättning i sina 

respektive RAS att fler hundar ska genomföra MH och MT. 

Boxerklubben skriver om ett ”ojämnt intresse från uppfödar-

kåren” och Collieklubben skriver att ”uppfödarna bör sträva 

efter att använda avelsdjur som har mindre rädslor än genom-

snittet”. I Rottweilerklubbens uppföljning av RAS från 2010 

står att man ”känner oro för att alla valpköpare inte sätter sig 

in i vad det innebär att äga en rottweiler” samt att uppfödare 

avstår från MT eftersom ett icke godkänt MT innebär att upp-

födaren inte får någon valphänvisning. Mentaltestet har blivit 

en prestigefråga, ett dåligt MT ”brännmärker” hunden och det 

vill folk inte riskera, och då avstår hellre uppfödare helt än att 

riskera ”icke godkänt”. I samma utvärdering sägs också att 

uppfödarna måste informeras om vad MH går ut på och hur 

resultaten kan användas i aveln.

– Nu trampar jag säkert några på tårna, säger Reino Oskars-

Hur ser framtiden ut?

Per Arvelius uttrycker det kortfattat.

– För att genom avel bibehålla/få de egenskaper vi önskar 

måste man arbeta så här:

 1) 


 

Kom överens om ett avelsmål.

 2)

  Mät egenskaper av betydelse för avelsmålet.



 3)

 

 Sammanställ och redovisa hundarnas resultat på ett  



    klokt sätt. Modern avelsvärderingsmetodik måste 

    användas för detta ändamål!

 

4)

  



Välj avelsdjur baserat bland annat på utfallet enligt 

    punkt 3.

Jag vet att resultaten från MH och MT används av många 

uppfödare, och det är verkligen jättebra. Men dessvärre an-

vänds resultaten på ett ineffektivt sätt, menar Per. Om man 

inte lyckas rätta till dessa brister kommer avelsframstegen att 

vara blygsamma. Arvbarheterna för mentala egenskaper är för 

det mesta låga, och för att få fram verkligt användbara data 

måste fler parametrar vägas in, att titta på hela kullar ger en 

bättre bild av ett avelsdjur än att bara se den enskilda hunden.

– Men det räcker inte, säger han. Man behöver använda 

modernare och mer avancerade metoder där man väger in till 

exempel hundens ålder, vilken domare/beskrivare, var testet 

har ägt rum – helt enkelt korrigera för miljöfaktorer och jämna 

ut resultaten så att de blir så jämförbara som möjligt för att 

son, men sen vi fick in den internationella biten i tävlandet så 

har det blivit sämre. Många tycker att det är lättare att jobba 

med hundar som är rädda och det kan väl stämma om man inte 

ska göra annat än tävla med hunden. Det är också så att det 

kommer allt fler hundar som har lättare att gå upp i stress och 

hundar som i princip saknar motor. 

Reino har arbetat professionellt med hundar i mer än 35 år 

och bland annat utbildat hundar och hela ekipage till både po-

lisen och försvarsmakten samt har egen uppfödning av schäfer.

– Det är ju vi domare som har ett stort ansvar, säger han med 

aningen höjd röst. (Han är själv bruksdomare och mentaltest-

domare.)  Det är vi som sätter ribban, det vi signalerar är jätte-

viktigt men som jag ser det håller det på att totalhaverera! Allt 

blir fort men fel och brukshundsraserna håller på att försvinna 

från våra tävlingsfält! Rottweiler och dobermann och andra 

brukshundar som är duktiga i spår eller sök är chanslösa idag 

och det är ytterst sällan vi får se riktigt bruksarbete. Man prio-

riterar sånt som inte har med bruks att göra. Och i allt vi syss-

lar med inom SBK ligger ett enormt ansvar hos oss domare!



Hunden överraskas på MH.

En briard i full fart.

Australian kelpie.

HUNDEN

Bruks



13

HUNDEN

Bruks


TEMA: Brukshundsrasernas mentalitet

Om man inte lyckas 

rätta till dessa brister 

kommer avelsframstegen 

att vara blygsamma.

grund, dvs vad hunden ursprungligen är avlad för. MH ger oss 

suverän statistik som borde vara lättåtkomlig för alla!

Samtliga intervjuade tycks vara eniga: rädslorna måste 

minska, samarbetsförmåga mätas och resultaten från MH och 

MT borde i större utsträckning användas i avelsarbetet. Det-

samma framgår genomgående av klubbarnas RAS.

– Det finns vissa brister i dagens MT som alla är överens om, 

men alla människor är inte lika benägna att vilja förändra. Det 

är ju rasklubbarna som är bestäl-

lare av MT och som bestämmer 

vad man vill ha ut av de här tes-

terna. Och det är vid kongressen 

2016 som SBK fattar beslut om 

framtiden. Om det är något jag 

verkligen önskar, säger Jan Gyl-

lensten, så är det att alla försöker 

fokusera på vad som är bäst för våra hundar och lägger egna 

intressen och eventuella personliga motsättningar åt sidan.

Per Arvelius återkommer till hur viktigt det är att inte bara 

mäta, utan att sedan även använda mätresultaten på ett klokt 

sätt.


– Jag har framfört det här i massor av år, men det känns som 

att ingen riktigt tar det till sig. Det finns säkert många skäl till 

det, men att mäta och mäta och göra det riktigt bra och sedan 

inte använda alla insamlade data optimalt… det är så synd! 

Även om många klubbar har satt som mål att alla hundar ska 

genomgå MH och är missnöjda med antalet deltagare, så är 

50 % en riktigt bra siffra internationellt sett. Men vi behöver 

bra verktyg och kompetent personal för att kunna göra bra 

avelsutvärderingar som uppfödarna kan lita på och använda. 

Först då kan vi komma någonstans, inom rimlig tid. Förutsatt 

att man enas och drar åt samma håll. 

¨

se vad hunden kommer att nedärva – och även väga in andra 



släktingars resultat än bara kullsyskonens. Min bild är att man 

är mycket duktiga på att mäta inom SBK! Det tunga jobbet 

är ju att samla in data och det görs i stor skala idag, men det 

man måste bli bättre på är att använda all denna kunskap och 

omsätta den i ett mer effektivt avelsarbete.

Collieklubben är den enda klubb inom SBK, säger Arvelius, 

som bearbetar data från MH med sådana avancerade metoder. 

Detta medför att man kan erbju-

da uppfödarna betydligt säkrare 

data om vad hundarna kommer 

nedärva om de används i avel, än 

vad som är möjligt att sluta sig till 

genom att bara titta på hundarnas 

egna resultat.

– Det är ett arbete som måste 

vara systematiskt och objektivt och kräver en hög nivå av ex-

pertis. I fallet med collie är det forskare vid Sveriges lantbruks-

universitet som står för själva analysarbetet.

Under första helgen i november arrangerade SBK en RAS/

RUS-konferens där bland annat MH och MT diskuterades och 

därefter ska förslag till revidering skickas ut till rasklubbarna. 

Alla regelverk är ju låsta i femårsperioder – vilket innebär att 

revidering ska beslutas på SBK:s kongress i maj 2016 för att 

träda i kraft från och med 2017 – men SBK har ansökt att få 

dispens från SKK till 2018 när det gäller MT-revideringen. 

Det finns olika synsätt när det gäller hur MH och MT ska an-

vändas. Enligt Jan Gyllensten borde uppfödarnas och rasklub-

barnas målsättning vara att alla brukshundar ska genomföra 

MH som avelsutvärdering och att man därefter använder MT 

för att särskilja vilka individer inom en ras som är mer läm-

pade för avel än andra.

– Det är kanske inte så meningsfullt att utsätta en hund för 

ett MT om den exempelvis uppvisat stora och starka rädslor 

under ett MH, menar han. Idag godkänns till exempel 90 % 

av schäfrarna som gör MT. Det skulle innebära att nio av tio 

schäfrar är lämpliga att avla på. Det stämmer inte med verk-

ligheten!

Reino Oskarsson tycker sig se tydliga bevis för att de uppfö-

dare som jobbar aktivt med MH faktiskt lyckas mycket bättre 

i sitt avelsarbetet och skulle önska att alla uppfödare av bruks-

hundsraser jobbade aktivt för bättre mentalitet hos hundarna.

– Dessutom, säger han, är vi för dåliga på att upplysa pre-

sumtiva valpköpare om våra rasers olika mentalitet och bak-

Hunden möter spöken på MH.

Ärftligt är allt som rent biologiskt i någon mån 

– liten eller stor – påverkas av gener, till exempel 

hur långa vi är, ögonfärg, intelligens eller benägen-

het att bli arga.

Arvbarhet är ett statistiskt begrepp som beskriver 

hur stor del av variationen för en egenskap i en po-

pulation som beror på genetiska skillnader mellan 

individer. En hög arvbarhet innebär att en egen-

skap är enklare att förändra genom avel än vad den 

är om arvbarheten är låg. Det här innebär att en 

egenskap kan vara i hög grad ärftlig men ändå ha 

en låg arvbarhet och vice versa. Till exempel har 

alla människor två ögon och två ben och detta är 

helt och hållet genetiskt styrt, det vill säga ärftlig-

heten är hög. Men eftersom det inte finns någon 

genetisk variation för de här egenskaperna (alla in-

divider har ju gener som gör att de får två ögon och 

två ben) är arvbarheten noll och de går därför inte 

att förändra genom avel.

Lär dig mer om skillnaden 

– Arvbarhet och ärftlighet



Läs mer om MH  på sidan 29 och MT på sidan 33.

Yüklə 83,67 Kb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©www.genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə