Introduktion
Yüklə 212,2 Kb. Pdf görüntüsü
|
18
då räcka med genomtänkta odlingsmetoder för att minska grödans upptag av kadmium. De viktigaste åtgärderna är att bibehålla en viss mullhalt och att se till att jorden inte har för lågt pH, helst inte under 6,0. Dessa åtgärder förbättrar även allmänt jordens fysikaliska och kemiska egenskaper. Kalkning skall dock inte överdrivas eftersom det har visats att det i vissa fall kan leda till ökat kadmiumupptag (Jansson, 2002).
Mullhalten kan underhållas genom att regelbundet tillföra organiskt material, exempelvis genom att låta vall ingå i växtföljden, låta skörderester ligga kvar och/eller gödsla med stallgödsel. Att undvika försurande gödselmedel som ammonium bidrar också till att minska kadmiumupptaget i grödan.
Kadmium i åkermark och i livsmedel är ett problem som inte enkelt kan lösas, och måste därför hanteras ur ett långsiktigt perspektiv. Situationen är i dagsläget inte akut, men förebyggande åtgärder krävs redan nu för att så inte ska bli fallet i framtiden. De allra största åtgärderna måste till på global och nationell nivå i form av lagreglering för att minska användandet och spridningen av kadmium. Men även den enskilde odlarens åtgärder är av betydelse, inte minst när det kommer till att minska upptaget av kadmium i grödan.
Vad gäller frukt och bär är kadmiumhalterna i de allra flesta fall så låga att det inte finns någon anledning att avråda från att äta dessa livsmedel. Bland grönsakerna finns större variationer och därmed större anledning att vara aktsam på kadmiumhalten. Dock är det som konsument viktigt att ha begrepp om proportioner mellan halt och mängd. För livsmedel som man äter sällan och i mindre mängder går det att tolerera ett högre kadmiuminehåll, eftersom det totala intaget då inte blir så stort. Däremot är det viktigt att kadmiumhalten är låg i livsmedel som man äter mycket av.
För genomsnittskonsumenten är grönsaker, rotfrukter och frukt inte ett stort problem, eftersom de endast står för omkring 12 procent av kadmiumintaget via kosten. För människor vars kost till större del, eller uteslutande, består av vegetabilier är det viktigare med kännedom om kadmiumhalt i olika produkter. Särskilt viktigt är det för personer med låga järndepåer. Dessutom rekommenderas av hälsoskäl att en ökad andel frukt och grönt ingår i kosten. För att kunna fortsätta äta dessa livsmedel utan att riskera att överskrida det högsta tolerabla intaget av kadmium är det viktigt att odlarna gör vad de kan för att hålla nere kadmiumhalterna i sina produkter.
Eftersom kadmium redan nu bidrar till uppkomsten av flera sjukdomstillstånd är alla åtgärder för att minska exponeringen av ämnet välkomna. Alla odlingsjordar är värda att skydda eftersom behovet av livsmedelsproduktion sannolikt kommer att öka i takt med ökad befolkningsmängd. Därför är det viktigt att alla odlare brukar sin jord på ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart sätt så att även framtida generationer kan garanteras en kost med tolerabla halter av kadmium.
19
Referenslista: Alfvén T (2002). Bone and kidney effects from cadmium exposure – dose effect and dose response relationships. Diss: Karolinska Institutet Stockholm Sweden. ISBN: 91-7349-341-4.
Alfvén T, Elinder C-G, Dea Carlsson M, Grubb A, Hellström L, Persson B, Pettersson C, Spång G, Schütz A, Järup L (2000). Low-Level Cadmium Exposure and Osteoporosis. Journal of Bone and Mineral Research, 15 (8): 1579-1586.
Andersson, A (1975/76). Influence of organic fertilizers on the solubility and availability to plants of heavy metals in soils. Grundförbättring, 27: 159-164.
Andersson A (1977). Heavy metals in Swedish soils: on their retention, distribution and amounts. Swedish Journal of Agricultural Research, 7 (1): 7-20.
Andersson, A. (1992) Trace elements in agricultural soils – fluxes, balances and background values. Uppsala: Swedish Environmental Protection Agency, report 4077. ISBN: 91-620- 4077-4.
Andersson A, Bingefors S (1985). Trends and annual variations in Cd concentration in grain of winter wheat. Acta Agric. Scand. 35: 339-344.
Andersson A, Siman G (1991). Level of Cd and some other trace elements in soils and crops as influenced by lime and fertilizer level. Acta Agric. Scand. 41: 3-11.
Bergbäck B, Jonsson A (1998). Cadmium in goods – contribution to environmental exposure. Swedish National Chemicals Inspectorate. KEMI Report no 1/98. ISSN: 0284-1185
Berglund M, Åkesson A, Nermell B, Vahter M (1994). Intestinal Absorption of Dietary Cadmium in Women Depends on Body Iron Stores and Fiber Intake. Journal of the National Institute of Environmental Health Sciences [online] vol 102 no 12 p. 1058-1066. Tillgänglig: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1567470/pdf/envhper00408-0064.pdf (2010- 02-25).
EFSA (2009) Scientific Opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain on a request from the European Commission on cadmium in food. The EFSA Journal [online] 980: 1-139. Tillgänglig: http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/contam_op_ej980_cadmium_en_rev.1,2.pdf [2010- 02-25].
Ellen G, van Loon J W, Tolsma K (1990). Heavy metals in vegetables grown in the Netherlands and in domestic and imported fruits. Z Lebensm Unters Forsch [online] 190: 34- 39. Tillgänglig: http://www.springerlink.com/content/hm147wt58t385l21/fulltext.pdf (2010- 02-26).
Eriksson J (2009). Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel- människa. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport MAT21 nr 1/2009. ISBN: 978-91- 86197-26-1.
20
Eriksson J E (1990a). A Field Study on Factors Influencing Cd Levels in Soils and in Grains of Oats and Winter Wheat. Water Air and Soil Pollution [online]. 53: 69-81. Tillgänglig: http://www.springerlink.com/content/r3333v6pg76356v3/fulltext.pdf (2010-02-26).
Eriksson J E (1990b). Factors influencing adsorption and plant uptake of cadmium from agricultural soils. Diss. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences. ISBN: 91- 576-4111-0.
Eriksson J, Söderström M, Andersson A (1995). Kadmiumhalter i matjorden i svensk åkermark. Naturvårdsverket, rapport 4450. ISBN: 91-620-4450-8.
Eriksson J, Nilsson I, Simonsson M (2005). Wiklanders marklära. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-02482-0.
Grant C A, Buckley W T, Bailey L D, Selles F (1998). Cadmium accumulation in crops. Canadian Journal of Plant Science [online] 78: 1-17. Tillgänglig: http://article.pubs.nrc- cnrc.gc.ca/RPAS/rpv?hm=HInit&journal=cjps&volume=78&afpf=P96-100.pdf (2010-02-26).
Hamon R, Wundke J, McLaughlin M, Naidu R (1997). Availability of zink and cadmium to different plant species. Australian Journal of Soil Research [online] 35: 1267-1277. Tillgänglig: http://www.publish.csiro.au/?act=view_file&file_id=S97052.pdf (2010-02-26).
Hellstrand S, Landner L (1998). Cadmium in fertilizers, soil, crops and foods – the Swedish situation. Swedish National Chemicals Inspectorate. KEMI Report no 1/98. ISSN: 0284-1185.
Jansson G (2002). Cadmium in arable crops. The influence of soil factors and liming. Diss. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences, Agraria 341. ISBN: 91-576-6192-8.
Jansson G, Öborn I (2000). Cadmium Content of Swedish Carrots and the Influence of Soil Factors. Acta Agric. Scand., Sect. B, Soil and Plant Sci. 50: 49-56. ISSN: 0906-4710.
Jansson G, Öborn I (2002). Effects of liming on cadmium concentrations of potato tubers, cereal grains and straw. Agraria 341, paper II. ISBN: 91-576-6192-8.
Jarlöv L. Kommentar till LRF:s skrivelse om avloppsslam. (2010-01-20). Jordbruksaktuellt sid. 31.
Jorhem L, Sundström B (1993). Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, chromium, manganese, and cobalt in foods on the Swedish market 1983-1990. Journal of Food Composition and Analysis [online] vol 6, p 223-241. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com/science?_ob=MImg&_imagekey=B6WJH-45P13RC-M- 1&_cdi=6879&_user=651610&_pii=S0889157583710252&_orig=search&_coverDate=09% 2F30%2F1993&_sk=999939996&view=c&wchp=dGLzVtz- zSkzk&md5=b1a5fd92970871b314d1060b0f132743&ie=/sdarticle.pdf (2010-02-26).
Järup L, Berglund M, Elinder C G, Nordberg G, Vahter M (1998). Health effects of cadmium exposure – a review of the literature and a risk estimate. Scand J Work Environ Health 24 suppl 1.52: 41-44.
21
Järup L, Hellström L, Alfvén T, Carlsson M D, Grubb A, Persson B, Pettersson C, Spång G, Schütz A, Elinder C-G (2000). Low level exposure to cadmium and early kidney damage: the OSCAR study. Occupational and Environmental Medicine, 57 (10): 668-672.
Lindén A, Andersson K, Oskarsson A (2001). Cadmium in Organic and Conventional Pig Production. Arch. Environ. Contam. Toxicol. [online] 40: 425–431. Tillgänglig: http://www.springerlink.com/content/d1u16xgkexvmu5jw/fulltext.pdf (2010-02-26).
Lindgren G. Hemsida [online] 2010. Tillgänglig: http://www.gunnarlindgren.com/ (2010-02- 25).
Lohm U, Bergbäck B, Hedbrant J, Jonsson A, Svidén J, Sörme L, Östlund C (1997). Databasen Stockhome, flöden och ackumulation av metaller i Stockholms teknosfär. Linköpings universitet, Tema V Rapport 25. ISBN: 91-7219-133-3.
Naturvårdsverket (2009a). Fosfor – resurser, tillgång, kvalitet, PM aug 2009. [online] Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/02_aktuellt/yttranden/Sa_har_vill_vi _aterfora_mer_fosfor_till_kretsloppet/Bil2-1_Rev_resurser_tillgang_kvalitet.pdf (2010-02- 21)
Naturvårdsverket (2009b). Uppdatering av "Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp". [online] Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/02_aktuellt/yttranden/Sa_har_vill_vi _aterfora_mer_fosfor_till_kretsloppet/Slutrapport_RU_21.pdf (2010-02-21)
Parkman H, Iverfeldt Å, Borg H, Lithner G (1998). Cadmium in Sweden – environmental risks. Swedish National Chemicals Inspectorate. KEMI Report no 1/98. ISSN: 0284-1185.
Petersson Grawé K (1996). Kadmium ett stort miljöproblem – men hur hamnar det i våra njurar? Vår Föda 6: 1-12.
Steineck S, Gustafsson G, Andersson A, Tersmeden M, Bergström J (1999). Stallgödselns innehåll av växtnäringsämnen och spårelement. Naturvårdsverket, rapport 4974. ISBN: 91- 620-4974-7.
Sundqvist I-B (1984). Vegetariska kokboken. Fjärde utgåvan 2004, andra tryckningen 2006. Västerås (ICA bokförlag). ISBN: 91-534-2572-3.
Svenskt Vatten (2009a). REVAQ-certifiering av reningsverk - Sammanställning av påståenden frågor och svar gällande användning av slam från REVAQ-certifierade reningsverk på jordbruksmark. [online] Tillgänglig: http://www.svensktvatten.se/web/REVAQ_-_fragor_och_svar.aspx (2010-02-21)
Svenskt Vatten (2009b). EU sludge summary report 1. Environmental, economic and social impacts of the use of sewage sludge on land. [online] Tillgänglig: http://www.svensktvatten.se/web/REVAQ_-_fragor_och_svar.aspx (2010-02-21)
Tahvonen R, Kumpulainen J (1995). Lead and cadmium in some berries and vegetables on the Finnish market in 1991-1993. Food Additives and Contaminants [online] 12 (2): 263-279. 22
Tillgänglig: http://www.informaworld.com/smpp/search~db=all?field1=all&first=31&searchmode=advan ced&searchtitle=713599661&ssubmit=true&term1=cadmium#summary (2010-02-26).
Waalkes, M P (2003). Review Cadmium carcinogenesis. Mutation Research/Fundamental and Molecular Mechanisms of Mutagenesis [online] 533 (1-2): 107-120. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6T2C-49XPM16- 6&_user=651610&_coverDate=12%2F10%2F2003&_rdoc=1&_fmt=high&_orig=search&_s ort=d&_docanchor=&view=c&_searchStrId=1222028835&_rerunOrigin=scholar.google&_a cct=C000035238&_version=1&_urlVersion=0&_userid=651610&md5=d2a0eead8207ce6ba 8eb68a81e3be392 (2010-02-25).
Witter E, (2000). Är tungmetaller i slam ett hot mot markens mikroorganismer? Kungl. Skogs- och Lanbruksakademiens Tidskrift 139 (13): 19-25.
Wolnik KA, Fricke FL, Capar SG, Braude GL, Meyer MW, Satzger RD, Bonnin E (1983). Elements in Major Raw Agricultural Crops in the United States. 1. Cadmium and Lead in Lettuce, Peanuts, Potatoes, Soybeans, Sweet Corn, and Wheat. J Agric Food Chem [online] 31: 1240-1244. Tillgänglig: http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/jf00120a024 (2010-02-26).
Yara. Hemsida. [online] 2010. Tillgänglig: http://www.yara.se/sustainability/4_point_guarantee_for_agricultural_products/environment/i ndex.aspx (2010-02-21).
Åkesson A, Berglund M, Schütz A, Bjellerup P, Bremme K, Vahter M (2000). Cadmium Exposure in Pregnancy and Lactation in Relation to Iron Status. Karolinska Institutet Stockholm, Sweden. ISBN: 91-628-4290-0.
Åkesson A, Julin B, Wolk A (2008). Long-term Dietary Cadmium Intake and Postmenopausal Endometrial Cancer Incidence: A Population-Based Prospective Cohort Study. American Association for Cancer Research [online] 68 (15): 6435-6441. Tillgänglig: http://cancerres.aacrjournals.org/cgi/reprint/68/15/6435 (2010-02-26).
Öborn I, Jansson G, Johnsson L (1995). A field study on the influence of soil pH on trace element levels in spring wheat (Triticum aestivum), potatoes (Solanum tuberosum) and carrots (Daucus carota). Water, Air and Soil Pollution [online] 85: 835-840. Tillgänglig: http://www.springerlink.com/content/m2201g2000j5q816/fulltext.pdf (2010-02-26). Yüklə 212,2 Kb. Dostları ilə paylaş:
|